Den italienska regeringen har presenterat ett ekonomiskt åtgärdspaket för att stävja den akuta ekonomiska krisen som coronapandemin orsakat. Men även om många grupper av arbetare ingår, så lämnas en stor grupp utanför. Det handlar om hushållerskor, hemvårdare och barnvakter.

Av Christin Sandberg

ITALIEN Enligt det marsdekret som premiärminister Giuseppe Conte har presenterat ska 270 miljarder kronor fördelas till de sektorer som nu befinner sig i kris. Men det är inte alla som är inräknade.

Hushållerskor, hemvårdare och barnvakter omfattas inte av åtgärdsprogrammet. Och därmed riskerar drygt två miljoner, varav 90 procent är kvinnor och två tredjedelar utländska medborgare – de flesta från Östeuropa – att stå helt utan ersättning.

Det handlar om den grupp kvinnor som utgör basen för Italiens välfärdssystem. Utan dem skulle det inte finnas någon som tog hand om landets stora andel äldre och barn. Och anhöriga och familjer skulle befinna sig i konstant omvårdnadskris.

Blir uppsagda

Hemvårdare, som i dagligt tal kallas ”badante”, arbetar och bor oftast tillsammans med människor som ingår i den största riskgruppen för coronaviruset, nämligen de äldre och svaga som inte klarar de vanliga dagliga rutinerna på egen hand. Nu kan de inte längre rör sig fritt ute, vilket försvårar hjälp med exempelvis matinköp.

Det är också många familjer som är rädda för att de ”badante” som rör sig ute riskerar att ta med sig smittan hem igen. Mot bakgrund av detta och det faktum att i stort sett alla yrkesgrupper nu arbetar hemifrån eller tvingas vara hemma ändå gör att anhöriga tar över omvårdnaden av de äldre familjemedlemmarna och hemvårdarna sägs upp.

Yrkesgruppen är lika utsatta som alla andra av virussmittan. Men har sämre skydd, för att säga inget skydd. En stor andel av de över två miljoner som arbetar med hemvård har inga arbetskontrakt.

Svårt ta sig hem

I det marsdekret som trädde ikraft den 17 mars har regeringen satsat drygt 270 miljarder kronor för att dämpa den ekonomiska krisen i landet. Arbetslöshetsersättningen som där presenteras omfattar alltså inte de yrkesverksamma inom omvårdnad i hemmet. Tvärtom är den gruppen, som har familjer som arbetsgivare, nämnda som undantag från målgruppen.

I och med rörelserestriktionerna och de stängda gränserna är det också svårt för de som förlorar arbetet eller har semester att ta ut den och resa hem.