Foto: Johan Nilsson / TT

 

LEDARE

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Framtidens bönder?

Av Daniela Porttocarrero

LEDARE | Framtiden kommer att handla om mat. Det Àr dÀrför viktigare Àn nÄgonsin att förstÄ effekterna av matproduktionen, samt hur man kan strÀva efter en produktion mot en hÄllbar framtid med holistiska vÀrderingar. Brasilien Àr det perfekta exemplet pÄ vÀrldens generella jordbrukspolitik. DÀr producerar familjejordbruken 70 procent av maten som konsumeras inom landet. Trots det sÄ gÄr den största delen av kakan (det politiska stödet) till jordbruksindustrin. Den som Àger och successivt river sönder större delen av marken för rÄvaror till den globala marknaden. I landet har det sedan lÀnge vuxit en agroekologisk rörelse som för en kamp mot denna orÀttvisa. DÀr fler och fler bönder har vandrat pÄ skalan frÄn ett konventionellt jordbruk, till ekologiskt, till agroekologiskt och ibland till det konventionella jordbrukets motpol: permakultur.

Det Àr viktigt att inse att det konventionella jordbruket sÀtter bönder i en position av total beroende. Först och frÀmst gÀller det de kontinuerliga insatserna för att upprÀtthÄlla jordbruket, alltsÄ allt det dÀr som vi ser som normalt inom jordbruket idag. SÄ som frÄgan om brÀnsle, i en vÀrld dÀr fossila brÀnslen blir bara dyrare och dyrare. Eller andra dyra produkter som bekÀmpningsmedel och konstgödsel, som hjÀlpt till att försÀtta oss i dagens globala klimat- och miljökris. 

Sedan har vi den globala marknaden, som med enkla ord utnyttjar bönderna genom att stÀlla ohÄllbara krav pÄ vad som ska produceras. Hade den fÄtt vÀlja sÄ hade nog allt jordbruk varit en industriell produktion dÀr fokusen pÄ ekonomisk tillvÀxt gör att man förkastar allt annat. Det Àr dags att öppna ögonen och se dagens jordbruk för vad det har blivit.

Sedan har vi ekologiskt jordbruk, som givetvis Àr bÀttre Àn konventionellt. Men det rÀcker inte pÄ lÄnga vÀgar. Och det Àr allt viktigare att inse detta sÄ snart som möjligt. Det ekologiska jordbruket Àr generellt sett ocksÄ beroende av samma saker som det konventionella, bara att insatserna inte Àr rena gift för mÀnniskor och miljö. Vi behöver göra sÄ mycket mer Àn att byta produkter och brÀnsle. Vi behöver en politik som Àr rÀttvis och dessutom uppskattar lantbrukarna, vi behöver föra ett jordbruk i linje med naturen istÀllet för emot och vi behöver sluta stödja jordbruksindustrierna som exploaterar jorden.

Agroekologi svarar pÄ behovet frÄn ovan. Den sociala rörelse som föresprÄkar ett jordbruk i samklang med naturen och ett rÀttvist system som gynnar jordens bönder Àr en stor motpol till jordbruksindustrin i Brasilien. HÀr har kampen förts i decennier och integrerats i politiken och utbildningssystemet i omgÄngar med landets mer vÀnsterorienterade ledare. Exempelvis med Lula da Silva (som stÀller upp i valet mot Jair Bolsonaro i höst). Men, agroekologi kommer inte frÄn beroendet av dagens ohÄllbara system. Det rÀcker med ett byte av en president för att mÄnga agroekologiska jordbruk ska falla. 

Detta för en till den lilla rörelse av permakultur som började vÀxa i södra Brasilien pÄ 90-talet. Konceptet, som likt agroekologi blivit en rörelse som föresprÄkar holistiskt tÀnkande, tar förÀndringen av jordbruk ett stort steg lÀngre. Den viktigaste skillnaden Àr kanske att permakulturister inte riktigt kÀmpar mot systemet, utan fokuserar istÀllet pÄ att bygga nÄgonting vid sidan av. Det handlar om en kollektiv autonomi för lantbrukarna. Och det handlar mycket om design. En design som i sitt bÀsta stadie inte krÀver insatser utifrÄn. I mina ögon Àr det ett vÀldigt intelligent sÀtt att bruka jorden som visar en djup hÀnsyn för att den ocksÄ behövs för framtida generationer. Och Àven om lantbrukarna som anvÀnder sig av permakultur i Brasilien Àr ytterst fÄ, sÄ ser det ut som att de sakta men sÀkert blir fler. TÀnk om landets bönder kunde fÄ det stöd de behöver för att lÀmna det konventionella jordbruket bakom sig? 

Permakulturen hade kunnat vara framtiden.  

En permakulturproduktion kan ge större skörd per hektar Àn konventionellt.         

Dagens globala matsystem.

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter