En minnesstaty i brons av den forne belgiske kungen Léopold II har sedan 1800-talet prytt centrala Bryssel, nära EU-parlamentet. Trots kritik mot statyns fortsatta existens i kölvattnet av dokumenterade människorättsbrott och folkmord under den belgiska kolonialismen i dagens Kongo mellan 1885 och 1908 har statyn stått kvar.

Men nu meddelar ansvariga politiker att platsen för kungastatyn kan förvandlas till minnesplats för den belgiska kolonialismens miljontals offer.

Av Klas Lundström 

BELGIEN | En rad historiker, däribland Adam Hochschild i sin bok ”King Leopold’s Ghost”, hävdar att den belgiska staten i Kongo under fristatsåren 1885–1908 då kung Léopold II personligen ägde vad som i dag är stora delar av Demokratiska republiken Kongo, gjorde sig skyldig till ett folkmord i paritet med Förintelsen i Europa under andra världskriget.

Trots att den belgiska kolonialmaktens brutala förfarande mot civila kongoleser, i synnerhet i samband med den begynnande gummiindustrin som gödde västvärldens expanderande fordonsindustri, har dagens Belgien haft svårt att göra upp med sitt förflutna. Bland annat står en bronsstaty av fristatsägaren Léopold II kvar i centrala Bryssel, något som en expertgrupp nu menar borde smältas ner och istället formas till ett minnesmonument över de miljontals offer som kungens fristatsprojekt krävde.

Andra platser och infrastrukturprojekt, däribland en tunnel, som länge bar Léopold II:s namn har bytt, men när det gäller den centrala bronsstatyn i Bryssel finns än så länge inga konkreta planer. Men att något ”måste göras” står numera klart, menar Pascal Smet, Bryssels ansvarige för stadsplanering, som tror att beslut om kungastatyn i brons kan fattas senast i september i år.

– Jag tror att det är väldigt viktigt, speciellt i den tid vi lever nu, att inte vara fast i historien, utan att förstå historien, säger Pascal Smet till The Guardian.