Ifrah Ahmed vill förändra mammors synsätt på kvinnlig könsstympning – så att det som gjordes mot dem inte också ska göras mot deras döttrar. Hon jobbar för att könsstympning ska upphöra senast 2030 och manar till religiöst, medicinskt och internationellt ledarskap.

– Sverige ger bistånd till Somalia och kan påverka landet att anta lagförslag mot kvinnlig könsstympning, och för kvinnors och flickors rätt, säger Ifrah Ahmed till Tidningen Global inför den internationella dagen mot kvinnlig könsstympning på söndag.

Av Bella Frank

GLOBAL GRANSKAR: KÖNSSTYMPNING | År ut och år in dör flickor av kvinnlig könsstympning. Av infektioner från orena redskap eller av blodförlust. En av dessa var den tioåriga somaliska flickan Deeqa Dahir Nur som förblödde efter könsstympning 2018. Hon tvingades genomgå den värsta formen av könsstympning, så kallad infibulation, då blygdläppar och klitoris skärs bort och underlivet sys igen med endast en liten öppning kvar för urin och mens att komma ut. För att såren ska läka binds flickornas ben ihop. Ibland i ett par veckor, men ibland så länge som i 40 dagar.

När Deeqa Dahir Nur förlorade stora mängder blod förde hennes föräldrar henne till sjukhus, där hon föll i koma och avled. Deeqa Dahir Nurs öde är långt ifrån unikt, men i hennes fall skedde något ovanligt – den blev en stor nyhet i somalisk och internationell media. Ett av skälen till det var att Ifrah Ahmed gjorde en kort film om vad som hänt henne. Filmen sågs av drygt tio miljoner av somalier runt om i landet, och av ytterligare flera miljoner somalier runt om i världen:

– Det enda budskapet jag vill sända till det somaliska folket är – hur många ska behöva dö som Deeqa? undrade Ifrah Ahmed och fortsatte:

– Hur många flickor kan vi rädda eller undsätta om vi alla säger ifrån om den här onda handlingen?

Omkring fyra miljoner flickor beräknades 2021 befinna sig i riskzonen att utsättas för en av fyra olika former av könsstympning där infibulation är den allvarligaste och vanligaste i Somalia. Könsstympning innebär både ett intensivt lidande på kort sikt men ger också ofta livslånga symtom som upprepade infektioner, smärta vid toalettbesök och allvarliga problem att föda barn.

Att få ett slut på all kvinnlig könsstympning – det vill säga allt som involverar ändringen av eller skadandet av det kvinnliga könsorganet för icke-medicinska skäl – ingår i FN:s globala mål nummer 5 och det är också Ifrah Ahmeds mål. Men i och med covid-19-pandemin har antalet flickor som stympats ökat i Somalia, ett land där siffror från Unicef visar att könsstympningen av flickor är i det ”närmaste universell” – 98 procent av flickor och kvinnor i åldern 15–49 beräknas vara könsstympade.

– Under pandemin har de yngsta barnen hållits hemma och det har inneburit att fler har stympats, säger Ifrah Ahmed som är grundare av Ifrah Foundation, en irländsk-somalisk organisation som jobbar tillsammans med FN-organ som UNFPA och UN Women, och hon är också rådgivare till den somaliska regeringen, ett arbete som dock har försvårats under den senaste tiden då landet befinner sig i politisk kris.

Ifrah Ahmed vill förändra mammors synsätt på kvinnlig könsstympning – så att det som gjordes mot dem inte också ska göras mot deras döttrar. Foto: UNHCR/Sean Breithaupt

Ifrah Ahmed är känd världen över för sitt arbete mot kvinnlig könsstympning. Hennes egen resa till att ifrågasätta könsstympning och därefter ta steget till att tala offentligt om vad könsstympning innebär för den enskilda flickan och samhället i stort inleddes kort efter att hon flydde ett krigshärjat Somalia för Irland. Som nyanländ ensamkommande barn blev hon ombedd att genomgå en gynekologisk undersökning. Hon talade ingen engelska, och var tvungen att kommunicera med hjälp av en manlig tolk om vad hon hade tvingats genomgå som barn.

– Jag skämdes, var rädd och det var svårt att prata med en man om underlivet, säger hon till Tidningen Global.

Det hon dittills hade accepterat som en del av hennes kultur började hon nu att ifrågasätta, göra efterforskningar kring och tala med andra flickor och kvinnor om. Hennes målsättning blev att ge en röst åt de röstlösa. Hon vände sig till somaliska grupper i Irland liksom till irländska myndigheter och medier för att väcka frågan. Bland diasporan fanns de som starkt motsatte sig att hon talade offentligt om kvinnlig könsstympning, hon fick hot och trakasserier inte bara från andra somalier utan från olika grupper som utövar av könsstympning:

– Jag fick dödshot och möttes av backlash från olika grupper som utövar kvinnlig könsstympning, de försökte få mig att skämmas och menade att jag inte bryr mig om mitt folk. Att det inte är bra för en kvinna att tala om klitoris offentligt. När jag fick dödshot försökte jag att dra mig undan men sedan tänkte jag – som flykting i Irland har jag rätt att uttala mig. Det var så jag blev känd, jag talade om frågan vid offentliga evenemang och irländsk media skrev om mig. Det skyddade mig.

Ifrah Ahmed var också pådrivande i det som 2012 blev ett förbud mot kvinnlig könsstympning i Irland, inklusive ett förbud att föra ut flickor för könsstympning i andra länder. Ifrah Ahmed bjöds in till en ceremoni med den då relativt nyvalde presidenten Michael D Higgins då han skrev under lagen, den första han undertecknade som president.

Året därpå talade hon i EU-parlamentet och inför EU-kommissionen för att väcka frågan på EU-nivå. Efter att ha fått sitt irländska medborgarskap återvände hon till Somalia för att fortsätta sin livsuppgift:

– Det var 2014 och jag träffade landets regering, FN-organ och parlamentsledamöter. Vid ett möte med lokalsamhället blev jag tillsagd att jag skulle ”åka tillbaka” – eftersom jag klädde mig lite mittemellan somaliskt och irländskt ansågs jag ha blivit västerländsk. Jag började klä mig mer somaliskt för att kunna ta mig an frågan på gräsrotsnivå, säger hon.

I flera år har hon haft en vision om att vända sig direkt till mödrar för att få dem att tänka om och bryta mönstret – att de kan sätta stopp för den allvarliga form av barnmisshandel och sexuella övergrepp som en könsstympning innebär. I höstas blev den idén verklighet genom kampanjen Dear Daughter – ”kära dotter”. Ifrah Foundation och United Nations Population Fond (UNFPA) – vars fokus är sexuell och reproduktiv hälsa – samarbetar i kampanjen som inleddes på federal nivå, därefter har de bland annat varit i regionen Jubaland och ska sedan vidare till Galgaduud, Puntland och Somaliland.

– Hela idén är att göra Dear Daughter till en nationell kampanj där varje mamma ser skönheten i sin egen dotter istället för att tänka ”Jag blev skuren, så jag kommer att skära”, säger Ifrah Ahmed.

På söndag den 6 februari är det den internationella dagen mot könsstympning, International Day of Zero Tolerance for Female Genital Mutilation, som instiftades av FN 2012 i syfte att stärka och samordna arbetet mot elimineringen av kvinnlig könsstympning. Inför söndagen har Ifrah Foundation och UNFPA samlat ihop röster som avger offentliga löften om att inte könsstympa sina döttrar.

– Vi hoppas komma upp i 2 000 löften fram till dess, och vi har redan fått över tusen så det är verkligen bra, säger hon.

Det finns sedan några år tillbaka ett lagförslag om att förbjuda könsstympning i Somalia som dock har fastnat i den parlamentariska processen. Somalia har många krigsår bakom sig och förutom normer som kvinnlig könsstympning tampas kvinnorättsaktivister som Ifrah Ahmed också med frågor som tvångsäktenskap och barnäktenskap och bristen på utbildning för många flickor. Mycket arbete sker för att förändra det men covid-19-pandemin har inneburit bakslag på flera sätt inte minst då världens fokus har skiftat till hur viruset ska hanteras och hur vaccin ska tas fram och distribueras.

– Vi har sett att kvinnors och flickors rättigheter har glömts bort på global nivå, inte bara i Somalia utan även i Europa där genusbaserat våld och trakasserier har ökat, säger Ifrah Ahmed och beklagar att mycket av deras arbete i bland annat läger för internflyktingar har förlorat internationellt stöd under pandemin.

– Vi i sådana läger och har tränat unga om frågor som genusbaserat våld men när all hjälp upphörde så innebar det också att våldet och kvinnlig könsstympning ökade. 

– Unga dör på grund av kvinnlig könsstympning och det är något vi kan förhindra, något vi kan stoppa, men om världens ledare bara talar om covid-19 betyder det att den röst vi har byggt upp raseras. Det är viktigt att ledare ser att något har glömts bort och att vi behöver lyfta frågan, säger hon.

Tonårsflickor i en fritidsklubb som FN:s barnorganisation UNICEF hjälper till att finansiera, vars ett ämne är diskussion om bruket av kvinnlig könsstympning. Sheik Nuur Primary School i Hargeisa, Somaliland. Foto: AP Photo/Jason Straziuso/TT

Här betonar Ifrah Ahmed också att biståndsgivare till Somalia, och andra länder där kvinnlig könsstympning förekommer, har en viktig roll att spela. När Somalia får en ny regering på plats finns det stor möjlighet att påverka den att anta lagförslaget om förbud mot könsstympning.

– En av biståndsgivarna till Somalia är Sverige och därför kan den svenska regeringen påverka – jag vill be svenskarna att mobilisera med den nästa somaliska administrationen så att vi får ett förbud mot kvinnlig könsstympning, säger hon.

Trots bakslagen under covid-19 har Ifrah Ahmed tillförsikt om att kvinnlig könsstympning kommer att få ett slut. Om religiösa ledare och läkarkåren tar sig an frågan, om media lyfter frågan och om diasporan driver på kan mycket hända på kort tid tror hon:

– Om alla som bryr sig om frågan går samman så kan vi sätta stopp för det. Jag är så hoppfull för jag har en dotter som är två år, och när hon fyller tio år 2030 vill jag fira det faktum att kvinnlig könsstympning fått ett slut i Somalia såväl som globalt.