Efter en tio dagar lång strejk röstade drygt 8 000 livsmedelsarbetare i måndags kväll för ett nytt avtal mellan facket United Food and Commercial Workers Local 7 och arbetsgivaren Kroger. Det nya avtalet innebär höjda löner, bättre sjukförsäkring och pensionsförmåner liksom åtgärder för en säkrare arbetsmiljö, uppger facket.

Under konflikten med arbetsgivaren har även frågor som levnadslön, matosäkerhet och hemlöshet hos anställda lyfts – enligt en undersökning saknar många Krogeranställda en tryggad tillgång till näringsriktig mat i tillräcklig mängd och många lever i eller riskerar hemlöshet.

Av Bella Frank

USA | Det var i fredags som United Food and Commercial Workers Local 7 och King Soopers, en livsmedelskedja som ägs av Kroger Company, enades om ett nytt avtal, som för vissa arbetare kommer att leda till så mycket som fem dollar mer i timmen. Strejken avbröts omedelbart och på måndagskvällen röstade medlemmarna för att godkänna det treåriga avtalet. Den första strejken bland livsmedelsarbetare i Colorado sedan 1996 hade nått framgång.

Kim Cordova, ordförande för United Food and Commercial Workers Local 7, välkomnar i ett uttalande medlemmarnas stora stöd för det nya avtalet som hon kallar ”industriledande” och tackar såväl förhandlingskommittén som arbetare som har gått strejkvakt och som har delat med sig av sina erfarenheter i medier, rapporterar the Denver Channel.

”Den här striden har hela tiden handlat om dem, och nu har de ett avtal som de förtjänar och kan vara stolta över” säger hon i uttalandet och tackar också stödet från omgivningen: ”Det här hade inte varit möjligt utan stödet från våra allierade i hela Colorado och runt om i landet. Till de som stod sida vid sida med våra medlemmar, som inte bröt strejkvakten och som kom för att visa solidaritet, vi tackar er från djupet av vårt hjärta” säger Kim Cordova, som har lett United Food and Commercial Workers Local 7 sedan 2009 och som är den första kvinnliga ordföranden i fackets 150-åriga historia.

Ingen levnadslön

Strejken omfattade 8 400 anställda i 78 olika King Soopers-butiker – King Soopers är den största livsmedelskedjan i Colorado – i Denver och Boulder bland annat och bröt ut den 12 januari efter att förhandlingarna som inleddes i november 2021 hade strandat. Ett bud från arbetsgivaren om 16 dollar per timme i ingångslön hade bara inneburit marginellt bättre lön än Denvers nya minimilön.

Många arbetare har vittnat om svårigheten att leva på den lön som företaget betalar dem. En av arbetarna som NBC News har talat med är Liz Wesley som på 17 år som anställd har fått en sammanlagd löneökning på 4,5 dollar i timmen.

– Om du jobbar en 40-timmarsvecka så borde du kunna tjäna åtminstone så mycket så att du kan försörja dig själv och få mat på bordet, säger hon till NBC News och pekar på ett allt mer utbrett problem – löner som inte räcker till de mest grundläggande omkostnaderna som mat och boende exempelvis.

Frågan om levnadslön är något som ofta är fokus för fackföreningar i låglöneländer som Bangladesh men har också seglat upp som en prioriterad fråga i USA. Enligt en rapport som bygger på undersökningar med drygt 10 000 Krogeranställda som släpptes den 11 januari skulle en årslön på drygt 45 000 dollar krävas för att uppnå levnadslön medan en genomsnittlig årslön för Krogeranställda ligger på omkring knappa 30 000 dollar. ”Det är 16 105 dollar mindre än den årsinkomst som skulle vara nödvändig för att betala för de grundläggande behov som krävs för en levnadslön” konstaterar rapporten Hungry At the Table – White Paper for Grocery Workers at the Kroger Company.

Lever i matosäkerhet

Rapporten vände sig till drygt 36 000 Krogeranställda varav omkring 10 000 svarade på undersökningen. Resultatet visar att tre fjärdedelar av respondenterna lever med matosäkerhet, det vill säga de saknar en tryggad tillgång till näringsriktig mat i tillräcklig mängd. Även om matosäkerhet främst är ett problem för människor boende i låg- och medelinkomstländer uppskattar USA:s jordbruksdepartement att 10,5 procent av hushållen i USA hade matosäkerhet åtminstone under vissa perioder under 2020.

Många Krogeranställda har dessutom svårt att betala för sitt boende, hela 44 procent uppger i rapporten att de inte har råd att betala sin hyra och 14 procent uppger att de är hemlösa eller har varit hemlösa under det gångna året. I takt med att lönen ökar minskar risken för hemlöshet men de många deltidsanställningarna innebär att många ändå riskerar hemlöshet, och även bland heltidsanställda har nio procent upplevt hemlöshet, och 36 procent av de tillfrågade Krogerarbetarna svarar att de oroar sig för att bli vräkta.

Problemet består bland annat av att Kroger använder sig av många lågbetalda arbetare som bara anställs på deltid. Lönerna har inte heller följt inflationstakten. Enligt rapporten har lönerna för de mest erfarna affärsbiträdena sjunkit med mellan 11 och 22 procent sedan 1990 om man tar hänsyn till inflationen och 29 procent av de anställda ligger under eller nära landets fattigdomsgräns.

Arbetande fattiga

De tillhör alltså eller riskerar att falla ner i gruppen arbetande fattiga, det vill säga de som trots ett arbete ändå klassas som fattiga. 2019 fanns det 6,3 miljoner amerikaner i den kategorin enligt siffror från the US Bureau of Labor Statistics, vilket var en minskning från året innan. Arbetande fattiga definieras som de som arbetar åtminstone 27 veckor under ett år men vars inkomster ändå faller under fattigdomsnivån.

Den stora andelen arbetande fattiga finns i Afrika där siffror från ILO år 2019 visar att nästan 33 procent av den arbetande befolkningen levde i extrem fattigdom trots jobb. Dessutom var 22 procent av de som arbetade moderat fattiga och bara 45 procent undslapp fattigdom helt och hållet. Sedan 2001 har antalet arbetande fattiga globalt sett minskat år för år, men utvecklingen började avta 2016 och risken är att covid19-pandemin innebär att antalet återigen kommer att öka.

ILO betonar också att det faktum att så många som 21 procent i hela världen är arbetande fattiga visar att kopplingen mellan arbete och fattigdomsreducering inte är självklar. ”God effektiv arbetsmarknadspolitik är nödvändig för att skydda den positiva karaktären av kopplingen mellan anställning och fattigdomsbekämpning.”

Samhällsviktiga jobb

Det orimliga i att inte kunna försörja sig och sin familj trots arbete och anställning är något som också har blivit tydligare under covid-19-pandemin då många arbetare som befinner sig i låglöneyrken – och samhället i stort – har insett att deras arbeten är samhällsviktiga. Affärsbiträden har liksom hälso- och sjukvårdsarbetare hyllats för sina insatser under pandemin, som har jobbat trots smittrisk och bristande skyddsutrustning för att hålla affärer öppna under krisen. Nu kräver fler att detta omsätts i bättre löner och arbetsvillkor:

– Vi förväntade oss mer respekt med tanke på den viktiga karaktären av vårt arbete under pandemin, säger Steve Ponzio som har arbetat för King Soopers i tio år:

– Före pandemin så tror jag inte att vi skulle ha tänkt att vi är [samhälls]viktiga men vi håller öppet under snöstormar, pandemier och helger så att folk kan få tag på mat, säger han till NCB News.

Den förra gången som livsmedelsarbetare i Colorado gick ut i strejk varade den i 42 dagar. Nu räckte det med tio dagars strejk för att få till stånd ett bra avtal, och strejken har också inneburit starkare band mellan de fackliga medlemmarna. En av de strejkande arbetarna, Barbara Hunter, beskriver dem som familjemedlemmar:

– Vi stöttar alltid varandra. När vi har ett problem så löser vid det, säger hon till NBC News.