Efter att anställda på två Starbuckskaféer i Buffalo i delstaten New York i slutet av förra året röstade för att organisera sig fackligt bubblar det av facklig aktivitet på andra Starbuckskaféer runt om i landet och flera nya omröstningar är på gång.

Trots att den fackliga organisationsgraden i USA bara ligger på drygt tio procent är stödet för facket högre än på många decennier och det särskilt bland unga. Skulle den fackliga mobiliseringsvåg som nu börjar skönjas nå framgång kan det få betydelse för den amerikanska arbetarrörelsen i stort.

Av Bella Frank

USA | Det var i Buffalo – en stad i delstaten New York belägen vid Lake Erie nära gränsen till Kanada – som anställda vid tre Starbuckskaféer fick till stånd fackliga omröstningar i slutet av förra året. Trots hårdnackat motstånd från Starbucks ledning valde en majoritet av de anställda på två av dessa kaféer att rösta ja till att ansluta sig till facket Workers United.

Det var en facklig seger som bröt årtionden av facklig frånvaro på företaget som snart skulle visa sig bli en inspiration för andra anställda på Starbucks omkring 9 000 kaféer i USA. Anställda på ytterligare tre Starbuckskaféer i delstaten New York ska med start den 31 januari rösta om de vill gå med i Workers United eller ej. Den 22 februari är sista dagen för omröstningen och detta är bara några i en lång rad av fackliga mobiliseringar på Starbuckskaféer runt om i USA.

Liberal profil

Starbucks har profilerat sig som ett liberalt företag och har tagit ställning för hbtq-rättigheter och antirasism, och har jämförelsevis hyfsade arbetsvillkor. Företaget har lovat att höja genomsnittslönen till knappt 17 dollar tills i sommar vilket är högre än andra jämförbara arbetsgivare, de betalar viss sjuklön och ger anställda en möjlighet till studier på nätet genom Arizona State University. Företaget menar också att fackföreningar är överflödiga mellanhänder mellan arbetsgivare och anställda.

Det är ingen slump att det var först i december 2021 som anställda vid ett Starbuckskafé vann facklig anslutning – Starbucks har sin liberala profil till trots länge varit uttalat antifackliga vilket synliggjordes under höstens fackliga mobilisering. I augusti 2021 skrev anställda i Buffalo ett brev till företagets vd Kevin Johnson där de förklarade att de ville bilda en fackförening och uppmanade samtidigt företaget att försäkra att inga repressalier skulle riktas mot fackligt aktiva anställda.

USA:s arbetsrätt förbjuder arbetsgivare från att blanda sig i, inskränka eller tvinga anställda vad gäller deras rätt att ”organisera sig, bilda, gå med i eller bistå en facklig organisation” för kollektiva förhandlingar. Men det krävs en generös tolkning av Starbucks agerande efter att brevet hade publicerats för att anse att företaget om inte bröt mot lagen så åtminstone rörde sig mycket nära den gränsen.

Företaget reagerade med att skicka höga chefer på täta besök till kaféerna för oannonserade möten med de anställda, genom att flytta på anställda från ett kafé till ett annat och ta in ny personal i så stor omfattning att de fackligt aktiva vissa dagar befann sig i minoritet.

Blev mer motiverad

Budskapet var tydligt – de anställda skulle rösta nej. Vice vd:n för Starbucks, Rossann Williams, skrev ett brev som helt öppet uppmanade dem att rösta nej till facket ”inte för att vi är motståndare till fackföreningar utan för att vi tror att vi bäst förbättrar vårt partnerskap och förbättrar operationella förändringar tillsammans i ett direkt förhållande”.

– Det har varit fullständigt galet. Dagen efter att vi skickade ett brev till Kevin Johnson [Starbucks vd] för att berätta att vi bildade en organiseringskommitté och att vårt mål var att bilda en fackförening skickade de in folk som Rossann Williams och chefer på alla kaféer, de har hållit antifackliga möten en gång i veckan eller varannan vecka, säger Casey Moore som jobbar på Starbucks i Buffalo till tidningen Salon i ett reportage som publicerades i november förra året. Men ledningens reaktion gjorde henne snarast mer motiverad:

– Bara att se det har gjort mig ännu mer besluten att arbeta fackligt eftersom… de lever inte upp till sin programförklaring och sina värderingar.

Starbucks antifackliga arbete sker kontinuerligt och utgår inte minst från Starbucks styrelserum. Enligt arbetsrättsexperten Kate Bronfenbrenner vid Cornell University är det just styrelsen som sätter tonen för hur ett företag agerar på facklig mobilisering bland de anställda, och hon menar att styrelser ”mäter ett företags framgång med dess förmåga att förbli fritt från fackföreningar”.

– En överväldigande majoritet av företagen bekämpar inte bara fackliga satsningar utan de ägnar sig åt aggressiva, intensiva olagliga handlingar under den fackliga organiseringsprocessen, säger hon i en intervju med In these Times och fortsätter:

– Och styrelsen är inte bara medveten om detta utan accepterar det.

Motstånd mot reformer

Ett annat sätt är att hålla arbetsplatserna fria från facket är att motarbeta politiska förslag om att göra det enklare att bilda fackförening. Så skedde bland annat då en arbetsgrupp inom Demokraterna 2009 försökte få till stånd reformen the Employee Free Choice Act som skulle ha tagit bort kravet på en facklig omröstning via the National Labor Relations Board något som också skulle försvåra för företag att sjösätta antifackliga kampanjer.

Reformen fick aldrig tillräckligt stöd skriver Huffington Post, men hann i alla fall utlösa stor oro hos Starbucks dåvarande vd Howard Schultz som liksom andra företagsledare starkt motsatte sig en förenkling av processen då detta sågs som en risk för ökad facklig anslutning i ett land där den fackliga organisationsgraden ligger på lite drygt tio procent.

Samtidigt som Starbucksanställda har börjat organisera sig i högre grad har arbetarrörelsen i USA upplevt ett uppsving på senare år. Flera framgångsrika lärarstrejker har genomförts i landet, och i höstas gick arbetare ut i uppmärksammade strejker på företag som John Deere och Kelloggs. Strejkerna började öka i omfattning redan 2018 men i och med covid-19-pandemin har missnöjet bland arbetare i USA blivit allt mer utbrett.

Missnöjet rör inte bara löner och andra förmåner, utan också frågor som en pressad arbetsdag med ofta obligatorisk övertid, underbemanning och en ilska över vad man anser vara arbetsgivarens bristande omsorg för de anställdas hälsa i ett land där långt fler än 800 000 hittills har dött av covid-19. Antalet strejker var så många i oktober 2021 att månaden utsågs till ”strejktober” och under 2021 registrerade Cornell University 366 strejker genom sajten Labor Action Tracker medan 2020 däremot var ett bottenår.

Nya omröstningar på gång

Under hösten 2021 slogs också rekord i antalet anställda som valde att sluta sina jobb – i november lämnade 4,5 miljoner anställda sina jobb enligt USA:s arbetsmarknadsdepartement vilket är den högsta siffran på de två årtionden som mätningen har gjorts. Många av de som slutar sina jobb arbetar i lågbetalda sektorer som söker sig till arbetsplatser med bättre villkor på en arbetsmarknad där många arbetsgivare har svårt att hitta personal. 

Samtidigt fortsätter den fackliga mobiliseringen på Starbucks. I veckan ska National Labor Relations Board meddela datum för en facklig omröstning på ett Starbuckskafé i Chicago, och anställda vid Starbuckskaféer i bland annat Boston, Mesa, Knoxville, Seattle och Tallahassee genomför också fackliga mobiliseringar med processer som är olika långt gångna. Och så sent som i söndags meddelade anställda vid ett Starbuckskafé i Baltimore att de tänker gå med i facket: ”Starbucksanställda runt om i USA har inspirerats av Buffalos seger för att organisera sig fackligt. De har försett oss med en tydlig väg för att organisera oss”, står det i brevet som är undertecknat av femton anställda.

Enligt the New York Times har anställda vid åtminstone femton Starbuckskaféer runt om i landet påbörjat en process för att få till stånd en facklig omröstning, tio av dem inleddes efter den första fackliga segern i Buffalo den 9 december förra året.

– Det var dagen som Buffalo meddelade att de hade vunnit en fackförening som jag sade ”jag ska försöka organisera mitt kafé fackligt”, säger Len Harris som arbetar för en facklig omröstning på ett Starbuckskafé i närheten av Denver, till the New York Times.

Allt större stöd för fackföreningar

En annan plats där det just nu pågår facklig organisering är i Cleveland i Ohio. Måndagen den 10 januari skickade anställda vid ett av Starbucks kaféer där in en begäran till the National Labor Relations Board om att få till stånd en facklig omröstning efter att en stor majoritet av de anställda meddelat att de vill bilda fackförening. Enligt Cara Rovella som cleveland.com har intervjuat ska ungefär 17 av 20 anställda ha skrivit under begäran. Hon förklarar för nyhetssajten att det inte bara handlar om löner utan om frågor om arbetsmiljö, hur den stora omsättningen av personal slår, och oförutsägbarheten i arbetstider- och skift som ofta ändras med kort varsel.

Det som allt mer börjar se ut som en våg av facklig mobilisering av anställda på Starbucks sker också i en kontext av ett större fackligt stöd bland USA:s allmänhet än på länge. Enligt en Gallupundersökning från i höstas stöder 68 procent av amerikanerna fackföreningar vilket är det största stödet sedan 1965 då stödet låg på 71 procent. Bland unga är stödet ännu större – i åldersgruppen 18–34 är stödet 77 procent. Och bland Demokraterna är stödet 90 procent vilket är en ökning med sju procent från 2020.

Att unga är positivt inställda till facket kan också vara en förklaring till att relativt många anställda på Starbuckskaféer nu organiserar sig fackligt – många av de anställda är unga, liberala, och progressiva, något som också på många sätt stämmer in på Starbucks kundunderlag, skriver the New York Times. Det kan också påverka företagets antifackliga hållning – framstår företaget som allt för antifackligt kan det skada Starbucks varumärke.

– Du vill inte skapa illvilja gentemot din kundkrets, säger Steven M Swirsky, en advokat vid Epstein Becker & Green till the New York Times och fortsätter:

– De har skapat ett varumärke med en viss mystik kring sig. Man måste vara mottaglig för hur man bevarar det, inte undergräver det.

Början på en ny arbetarrörelse?

Om antalet Starbuckskaféer med facklig anslutning blir betydligt fler kan det innebära förändringar i fackföreningsrörelsens strategier. Enligt John Logan, lärare i arbetsvetenskap och chef för Labor and Employment Studies på San Francisco State University, har fackföreningsrörelsen ofta prioriterat att mobilisera arbetare vars arbetsgivare har relativt få arbetsplatser men med många anställda på varje enskild arbetsplats, inte minst vad gäller strejker då en strejk på en sådan arbetsplats generellt får stora ekonomiska konsekvenser för företaget i fråga. Detsamma gäller inte för ett företag som har många små arbetsplatser  – en strejk på ett enda Starbuckskafé skapar inte någon större störning för företaget.

Men detta kan vara på väg att förändras då arbetare som mobiliserar sig fackligt på ett kafé inspirerar andra anställda att följa efter, och i Buffalo har de nu fackligt anslutna redan gått ut i strejk i protest mot bristande skyddsåtgärder under den stora omikronvågen vilket även det kan skapa ringar på vattnet. Mobiliseringarna på Starbucks har också – i likhet med den fackliga omröstningen på ett Amazonlager i Bessemer i Alabama förra året – uppmärksammats stort i medier och på sociala medier. I Bessemer röstade arbetarna förra året nej till facklig anslutning men ska snart rösta på nytt efter att National Labor Relations Board i höstas beslutade  att Amazon hade brutit mot regelverket kring omröstningen.

Vad dessa fackliga mobiliseringar konkret kommer att uppnå är oklart – John Logan varnar för att det hela kan rinna ut i sanden. Men, skriver han i en artikel i the Hill, det kan också vara så att vi ser födelsen av en ny era för fackföreningsrörelsen. Frågan är, menar han, huruvida fackligt medlemskap endast blir ytterligare ett attribut för en barista på ett Starbuckskafé eller, fortsätter han, ”signalerar facklig framgång på Starbucks en rikstäckande organiseringsvåg i hela den lågbetalda servicesektorn? 2022 skulle kunna vara året då vi ser början på en ny amerikansk arbetarrörelse”.