REPORTAGE:
Etniska konflikter river sönder Salomonöarna
REPORTAGE
- PUBLICERAD 2021-11-30
Etniska konflikter river sönder Salomonöarna
Huvudstaden Honiara i den melanesiska önationen beskrivs som ”spänd” efter dagar av upplopp, storskalig plundring, nedbrända fastigheter, arresteringar av ett hundratal personer och minst tre döda.
Platsen för de påträffade kropparna, samtliga förkolnade, var Honiaras Chinatown. Ett stycke gator där huvudstadens kinesiska minoritet i generationer bedrivit näringsverksamhet – och förblivit måltavlor för politisk vrede med etniska förtecken.
Av Klas Lundström
SALOMONÖARNA | Många av deltagarna i den senaste veckans massiva protester på Salomonöarna kräver premiärminister Manasseh Sogavares avgång. Många anlände också från provinsen Malaita, belägen norr om Salomonöarnas huvudö Guadalcanal och främst känd som krigsskådeplats för amerikanska och japanska styrkor under andra världskriget.
Krig har förblivit ett inslag i vardagen för önationens cirka 690 000 invånare sedan självständigheten i juli 1978.
1998, 2003 och 2006 utbröt regelrätta inbördeskrig mellan olika stridande politiska falanger, varje gång med utländska fredsbevarandeinsatser som följd.
Underliggande konflikter
Men inga underliggande konflikter till de uppblossade inbördeskrigen har blivit lösta. Etniska splittringar, maktkoncentrationer på regionala, kulturella och religiösa (sprungna ur olika kristna gruppers maktanspråk) förtecken sjuder under den nationella ytan, länge präglad av svåra malariaepidemier och utbredd fattigdom.
Den senaste krisen har dock inte försett premiärminister Manasseh Sogavare med några anledningar att se över sin maktställning:
– Jag tänker inte vika mig för någon. Vi är intakta, regeringen är intakt och vi försvarar demokratin, säger han, rapporterar bland andra Time.
Premiärministern har även låtit påtala att upploppen i Honiara understöds av ”stora utländska intressen”, något som Australiens regering har funnit få anledningar att tro.
På Malaita har stora delar av befolkningen under lång tid varit missnöjda med Honiarabaserade regeringars ekonomiska prioriteringar, vilka anses aktivt förbigå Malaitas intressen och behov.
Kina–Taiwan-konflikt
En primär fyrsticka till elden som intog Honiara förra veckan var en kollektiv och uppdämd vrede mot regeringens diplomatiska skilsmässa med Taiwan 2019 – vilket snabbt följdes av diplomatiska band och djupgående ekonomiska avtal med regeringen i Peking.
Läckta dokument har gått i god för att så många som 39 av 50 parlamentsledamöter vid tidpunkten för Salomonöarnas skiftade allians från Taiwan till Kina erhöll ekonomiska smörjmedel, det vill säga pengar, för sitt stöd till ändrad diplomatisk kurs i en allt stormigare geopolitisk Stillahavsregion.
För lokalbor runtom i det utspridda öriket bestående av 992 öar och atoller syntes snart bevis på Pekings framflyttade positioner. Kina har bland annat slutit ett leasingavtal med premiärminister Sogavares regering kring en hel ö – Tulagi – ett fiskesamhälle som på 1940-talet tvingades se sin tillvaro skjuten i sank av ett världskrig och på 2020-talet befarar bli en söderhavshamn för kinesiska militär- och handelsfartyg.
Historiska motsättningar
Varje utomstående som besöker Malaita, Salomonöarnas mest folkrika ö, ställs snart öga mot öga med öbefolkningens ingrodda vrede och historiska känsla av underlägsenhet inför grannen Guadalcanal.
På Malaita är kinesiska bolag portade till följd av ett så kallat ”moratorium” framtaget av Malaitas provinsregering ledd av Daniel Suidani. Och i förlängningen har provinsregeringen, måhända omedvetet, spätt på ett kollektivt etniskt motiverat hat mot salomonska medborgare med kinesiska rötter – vilket bara under de senaste upploppen kostat tre människoliv i Chinatown.
I en kommuniké undertecknad av Malaitas provinsregering lyfts Kina – och särskilt kommunistpartiet – fram som ett hot mot Salomonöarnas kristna tradition. För Suidani har motståndet mot Kina medfört personliga uppoffringar. Under 2019 var provinsledaren i akut behov av läkarvård och centralregeringen ordnade med sjukvård – i Kina. Suidani vägrade – och kallade alltsammans en muta – och fick istället vård i Taiwan.
Växande konflikt – risk för utbredd hunger
Daniel Suidanis beslut gjorde klyftan mellan honom (och i längden Malaitas politiska sfär) och Honiararegeringen ledd av Manasseh Sogavare avgrundsvid. Från Peking ökade trycket på Sogavare att få Suidani avsatt. Något som hittills inte lyckats, men som i sviterna av ekonomiska trångmål i kölvattnet av covid-19-pandemin gjort många öbor i Salomonöarna alltmer fattiga, isolerade och desperata.
– Snart tar maten slut för invånare i vissa trångbodda platser i Honiara, säger Clement Manuri, generalsekreterare för Röda Korset till South China Morning Post.
Enligt Daniel Suidani och andra provinsledare på Malaita spelar omvärlden just nu politisk roulett med oviss utgång. Australien, Fiji och Papua Nya Guinea var snabba med att skicka poliser och militärer för att stävja oroligheterna på Guadalcanal. De hörsammade premiärminister Sogavares kall och kan således inte anses vara ”neutrala”, menar Celsus Talifilu, politisk rådgivare åt Suidani.
– Invånare på Malaita var förvånade. Vi är de sista som står upp för demokrati på Salomonöarna. Vi tänkte att Australien skulle förstå den markering vi nu gör, säger Talifilu till South China Morning Post.