Säkerhetstjänsten i den centralasiatiska nationen har nyligen gripit och frihetsberövat minst 15 personer, vilka beskrivs som ”aktiva medlemmar” i en kuppkomplott mot landets regering.

Enligt kirgiziska myndigheter ska de anhållna ha planerat att med hjälp av ”tusen aggressiva ungdomar” sjösätta oroligheter, upplopp och en hotfull stämning inför en parlamentsomröstning som de gripna inte ska stött.

Av Klas Lundström

KIRGIZISTAN | Vilka de nyligen anhållna ”kupplanerarna” är har inte framgått av rapporteringen, men enligt källor till al-Jazeera handlar det om såväl nuvarande som före detta prominenta politiker.

Enligt kirgiziska myndigheter ska även ”narkotika, vapen och ammunition” ha påträffats i samband med husrannsakningar.

Kirgizistan har under de senaste åren upplevt politisk instabilitet efter det att president Sadir Japarov segrade i valet den 10 januari 2021, i sviterna efter massprotester mot den föregående regeringen under 2020.

President med växande maktkapital

Japarov var emellertid snabb med att skynda på en maktförskjutning från parlamentet till presidentpalatset via en separat omröstning där väljare tog ställning till ifall de önskade se parlamentet eller presidenten med störst befogenheter.

Ett utfall som belönade presidenten med 80 procent – föga förvånande i sviterna av den lamslående nationella kris som det kirgiziska parlamentet i stort fick bära hundhuvud för.

Huruvida gripandena av 15 ”kupplanerare” är ett led i den slutna och strama maktapparat som president Sadir Japarov försäkrar sig om återstår att se – men öppna kritiker mot hans styre blir allt färre och Human Rights Watch ser ”långsiktiga människorättsproblem” ta form under Japarovs presidentskap.

Förstatligande av ekonomisk livlina

President Japarov menar å sin sida att hans presidentskap är ifrågasatt och hotat för att han lovat – och infriat – förstatligande av utländskt ägda gruvor, framför allt kanadensiska Centerra Gold, vars produktion motsvarade 12,5 procent av Kirgizistans BNP för 2020.

Men säkrad kirgizisk kontroll över verksamheten har, rapporterar Eurasianet, medfört problem. På guldmarknaden har kirgiziskt guld gått från att ha varit inne i värmen till att se sig själv betraktad som ”en icke-pålitlig handelskälla”.

Rysk-kinesisk tvekamp om inflytande

Därutöver är Kirgizistan, liksom övriga centralasiatiska länder, bondpjäser på det geopolitiska schackbräde som Ryssland och Kina kröker rygg över med militära, politiska och ekonomiska intressen i bakgrunden.

Kina hoppas inom kort säkra investeringslån från Kina medan Ryssland alltjämt – och vilket är en kvarleva sedan sovjettiden då Kirgizistan var en sovjetrepublik – kontrollerar en militärbas i den centralasiatiska bergsnationen.