Förra måndagen inleddes mötet för FN:s mellanstatliga arbetsgrupp om ett bindande fördrag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, UN Treaty on Business and Human Rights. Det är det tredje utkastet som nu diskuteras och fackliga representanter betonar vikten av ett slut på straffrihet för företagens roll i brott mot mänskliga rättigheter.

Av Bella Frank

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | – Det här juridiskt bindande verktyget utgör en unik möjlighet att sätta en global standard för ansvarsfullt företagsbeteende som sätter stopp för straffriheten för bolags människorättsbrott, och som går att genomdriva, säger Sharan Burrow, generalsekreterare för den Internationella fackliga samorganisationen (Ituc).

Det är det tredje reviderade utkastet som diskuteras av den mellanstatliga arbetsgruppen under mötet som inleddes förra måndagen och som avslutades på fredagen. Utkastet publicerades i augusti i år och Ituc pekar på att det senaste utkastet genomgående innehåller bättre integration av genusfrågor och att det tar upp vikten av hälsa och säkerhet i arbetet för en hållbar utveckling bland annat.

– Det här stadiet av förhandlingar måste skicka ett tydligt budskap till regeringar och företag att du inte får driva företag på exploateringen av arbetare, samhällen och planeten, säger Sharan Burrow.

Ituc betonar att ur ett fackligt perspektiv är prioriterade frågor bland annat att fördraget blir brett och att det omfattar alla internationellt erkända mänskliga rättigheter ”inklusive grundläggande arbetar- och fackliga rättigheter”, att alla företag oavsett storlek omfattas av avtalet liksom att de som faller offer för människorättsbrott som begås av bolag ska kunna få upprättelse i de länder där företagen har sin bas. Dessutom understryker Ituc vikten av att företag måste identifiera och hindra att deras verksamhet får negativ inverkan på mänskliga rättigheter och miljö, så kallad human rights due diligence, samt att det införs en internationell kontrollmekanism för fördragets tillämpning.

Det var 2014 som FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève antog resolution 26/9 som hade lagts fram av Ecuador och Sydafrika, varpå en mellanstatlig arbetsgrupp inrättades (IGWG). Sedan dess har flera reviderade utkast lagts fram och flera arbetsmöten har hållits. Det som nu pågår är den sjunde sammankomsten för arbetsgruppen. På plats finns bland annat ett nätverk av omkring 250 organisationer och fackföreningar som genom en global kampanj arbetar för ett bindande avtal – Global Campaign to Reclaim Peoples Sovereignty, Dismantle Corporate Power and Stop Impunity. Nätverket varnar för att det pågår intensivt lobbyarbete från bolagsvärlden liksom flera inflytelserika stater som vill ”tömma fördraget på dess makt”, skriver nätverket på Twitter.

Ubrei-Joe Mariere från Friends of the Earth Africa beginner sig på plats i Genève och säger att såväl klimatkrisen, hotet mot den biologiska mångfalden som covid-19-krisen är konsekvenser av en ”socio-ekonomisk modell som gynnar företagens vinster över skyddet för mänskliga rättigheter och miljön.”, och betonar vikten av sociala rörelsers inflytande på den pågående processen: 


– För att förhandlingarna om det bindande avtalet ska bli inkluderande och rättvisa måste vi försäkra att civilsamhället – framför allt de som är mest drabbade av transnationella företags straffrihet – har möjlighet att följa, ingripa och påverka inriktningen på förhandlingarna, säger han som representant för den globala kampanjen i ett pressmeddelande.