REPORTAGE:

Kina förbereder lansering av historisk toriumreaktor

Kontrollrummet i Qinshans kärnkraftverk, Kina. Foto: Petr Pavlicek/IAEA

REPORTAGE

Dela på facebook
Dela på twitter

Kina förbereder lansering av historisk toriumreaktor

Få länder har råd eller säkerheten nog att bygga nya kärnkraftverk. Istället sätter många inom branschen, forskningsvärlden och gruvindustrin sitt hopp till att framtidens reaktorer drivs av torium, ett mindre radioaktivt ämne som inte heller genererar energi med vatten, utan med smälta salter.

Därför reses världens första – och experimentella – toriumreaktor i kinesiska Gobiöknen.

Av Klas Lundström

KINA | En experimentell kärnkraftsreaktor som använder torium istället för uran som drivmedel kan snart vara verklighet i Kina. Om testreaktorn visar sig vara framgångsrik väntas en kommersialisering av toriumreaktorer, rapporterar Nature.

Istället för vatten cirkulerar smälta salter i reaktorn, vilket genererar potentiellt högre energinivåer och möjligheten att resa framtida reaktorer i exempelvis öknar.

Det minskar risken för haverier i samband med exempelvis stormar eller tsunamis mot kustområden, vilket blev fallet i samband med Fukushimakatastrofen 2011 – och som Japan alltjämt tio år senare kämpar med följderna av.

Provplats Gobiöknen

Istället är det staden Wuwei i provinsen Inre Mongoliet och Gobiöknen som utgör skådeplats för försöksreaktorn som är tänkt att producera energi för cirka 100 000 invånare. Om försöksreaktorn anses vara en framgång kan en större – och kommersiellt driven – version vara i bruk år 2030, rapporterar Global Construction Review.

Det kinesiska styret ser toriumreaktorer som ett led i den koldioxidneutrala målsättning som satts upp med år 2060 som riktmärke, något som gör att landets kolberoende behöver minskas och andra energikällor ökar sin distribution i takt med att hela den kinesiska nationen elektrificeras.

Toriumreaktorer öppnar inte bara upp för ett avsteg från bruket av uran – även om torium liksom uranet är ett radioaktivt ämne med hälsofarliga risker vid händelser av utsläpp eller haverier, om än i lägre utsträckning.

Detsamma skulle en framtida, storskalig utvinning av torium, innebära att Indien har goda förutsättningar att rida ekonomiskt och energimässigt på en kommersialisering av toriumstöpt energi. Indiens toriumfyndigheter uppskattas motsvara en fjärdedel av planetens totala fyndighet.

– Jag kan inte se en koldioxidfri energi för världen ske utan kärnkraft och jag ser inte hur kärnkraften skulle kunna expandera utan torium, sa Anil Kakodkar, före detta anställd vid Indien atomenergikommission, till BBC hösten 2018.

Arbetare i Taishan kärnkraftverket i Kina. Foto: HM Treasury

 
Gynnar Kina och Indien

Att Kina går i bräschen för lanseringen av kommersiella toriumreaktorer samtidigt som Indien cementerar sin plats som primär källa för framtida toriumgruvdrift skulle innebära en omskrivning av det geopolitiska energiparadigmet.

Torium är i dag primärt en gruvslamsprodukt i framför allt Kina, men tillgången på det radioaktiva ämnet är långt större än exempelvis uran och därför ”teknologiskt mer användbart att ha under de kommande 50 till 100 åren”, menar Lyndon Edwards, kärnfysiker vid Australian Nuclear Science and Technology Organization:

– Men teknologin kommer ta årtionden att realisera, så vi måste starta så snart som möjligt, säger han till Nature.

”Gagnar forskningen”

En fördel som forskare och anhängare av tilltänkta men alltjämt provstadievarande toriumreaktorer är säkerhetsaspekten i jämförelse med urandrivna kärnkraftreaktorer.

Dessutom, menar Charles Forsberg, kärnkraftsingenjör vid MIT i USA, kommer det kinesiska experimentet i Gobiöknen, långt ifrån närmaste kust där världens nuvarande kärnkraftsreaktorer opererar i dag, att utmynna i en rad spinoffeffekter som kommer att gagna forskning generellt.

– Vi kommer lära oss så mycket ny forskning, säger Charles Forsberg till Nature.

Men värre för naturen

I frågan om kärnkraft zoomas sällan utvinningen av uranet in. Dess miljöskadliga effekter, enorma bruk av sötvatten och hälsorisker för djur, natur och människor. Samma bristfälliga fokus märks i diskussion när det gäller storskalig toriumutvinning.

Toriumbruk medför radioaktivt avfall och risken för olyckor är ständigt närvarande, ansåg bland annat norska strålskyddsmyndigheten i en rapport 2008 i samband med att Norge planerade att bygga toriumreaktorer.

2016 uppmättes även toriumföroreningars hälsoeffekter på luftvägar och inre organ vid ett kinesiskt smältverk i Bayan Obo i Inre Mongoliet. De radioaktiva nivåerna var så höga att risken var hög för lokala boende, visade den sammanställda studien publicerad i Science of the Total Environment i december 2016.

Kontrollrum vid en experimentell  gaskyld reaktor vid Tsinghua University, Peking. Foto: Petr Pavlicek/IAEA

 
Slår ett slag för fossilfrihet

I samband med framtidens toriumreaktorer kommer – liksom i fallet med kärnkraftverk och uranet – inga toriumutsläpp att noteras och nollsummespelet bli en bricka i atomindustrins opinionsarbete med att framhäva torium som en fossilfri energikälla. Ett argument som tvingas blötas mot stigande radioaktiva nivåer i samband med brytning av ett grundämne som 1828 upptäcktes av den svenske kemisten Jakob Berzelius.

Och döpt efter den fornnordiska guden Tor.

Och liksom Tor slog i sin hammare och frammanade åska kan Kinas jungfrureaktor ge långtgående svallvågor för planetens energipolitik – och strävan efter fossilfria energialternativ.

– Om något går på tok längs vägen går det inte att fortsätta, då måste allt börja om från början igen, säger Simon Middleburgh, kärnkraftsmaterialforskare vid Bangor University i Storbritannien, till Nature.

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.