NYHETER:

Protester mot militärkupp i Sudan

Natten till måndagen greps Sudans premiärminister Abdalla Hamdok och sattes i husarrest i en pågående militärkupp. Flera andra civila ministrar har också gripits, militär har blockerat vägar och broar in till huvudstaden Khartoum, och internet rapporteras ha begränsats kraftigt. Men demonstranter som vill ha ett civilt och demokratiskt Sudan har redan begett sig ut på gatorna i protest. Filmer som delas online visar demonstranter som blockerar gator och sätter eld på däck när säkerhetsstyrkor använder tårgas för att skingra dem. Khartoum, Sudan, måndag den 25 oktober. Foto: New Sudan NNS/APTT

NYHETER

Dela på facebook
Dela på twitter

Protester mot militärkupp i Sudan

Natten till måndagen greps Sudans premiärminister Abdalla Hamdok och sattes i husarrest i en pågående militärkupp. Flera andra civila ministrar har också gripits, militär har blockerat vägar och broar in till huvudstaden Khartoum, och internet rapporteras ha begränsats kraftigt. Men demonstranter som vill ha ett civilt och demokratiskt Sudan har redan begett sig ut på gatorna i protest.

Bella Frank

SUDAN | Redan tidigt på måndagen var demonstranter ute på gatorna för att protestera mot vad man utgår ifrån är en pågående militärkupp. Strax innan hade the Sudanese Professional’s Association (SPA), som var drivande i de protester som våren 2019 ledde till den tidigare diktatorn Omar al-Bashirs fall, uppmanat folk att försvara demokratin. ”Vi uppmanar massorna att gå ut på gatorna och ockupera dem, stänga alla gator med barrikader, genomföra en generalstrejk och att inte samarbeta med kuppmakarna och att använda civil olydnad för att konfrontera dem”, skriver SPA i ett uttalande, rapporterar Al Jazeera English.

Premiärminister Abdalla Hamdok leder den civila delen av det styrande rådet som är Sudans övergångsledning som delas med militären. Planen har varit att parlamentsval ska hållas i slutet av 2023 för att då gå över till ett helt civilt styre. Han fördes tidigt på måndagsmorgonen bort och sattes i husarrest. ”Efter att han vägrade att bli en del i kuppen tog arméstyrkor premiärminister Abdalla Hamdok i förvar och förde honom till en okänd plats” skriver landets informationsministerium, uppger Al Jazeera English.

Internet begränsat

Ytterligare omkring fyra-fem ministrar ska också ha gripits. På måndagen bekräftade Netblocks att det också pågår en kraftig störning av internet i Sudan. Reportern Yousra Elbagir skriver på Twitter: ”Den senaste gången som det skedde en statligt godkänd mörkläggning av internet i Sudan var dagen efter Khartoum-massakern [i juni 2019]. Detta är oerhört oroande, då protester håller på att bildas på morgonen i huvudstaden”.

Det som ser ut som en pågående militärkupp sker efter en månad av upptrappad retorik och ökade spänningar mellan militären och de civila ledarna liksom mellan de grupper som stöder militären och de som vill se en fortsatt övergång till ett civilt och demokratiskt styre. Detta stegrades efter vad militären uppgav var ett kuppförsök den 21 september. Den 11 oktober förklarade general Abdel Fattah al-Burhan som är ordförande för det styrande rådet att han anser att det är nödvändigt att rådet upplöses för att hantera krisen.

– Det pågår försök att exkludera försvarsmakten från övergångens landskap, sade han i talet, rapporterar al-Monitor.

Vägkarta ur krisen

Några dagar senare, i mitten av oktober, försökte premiärminister Abdalla Hamdok att gjuta olja på vågorna genom att presentera en vägkarta ur krisen.

– Kuppförsöket öppnade dörren för missämja, och för alla de dolda dispyter och anklagelser från alla sidor, och på det här sättet kastar vi bort vårt lands, folks och vår revolutions framtid, sade han i ett tal i mitten av oktober, rapporterar Reuters.

Så sent som i torsdags gick tiotusentals sudaneser ut på gatorna till stöd för en civil ledning av landet i vad som har kallats Miljonmarscherna. I Khartoum, Atbara, El Geneina och flera andra städer demonstrerade folk till stöd för en fortsatt demokratisk övergång till civilt styre, och skanderade under kraftig polisbevakning slagord som ”civil [styre] är folkets val”, liksom ”ge upp makten al-Burhan”, rapporterar AFP.

Misstankar mot militären

Dagarna innan stöddemonstrationerna för det civila styret hade människor under flera dagar gått ut för att visa sitt stöd för militären, med krav på att militären skulle gripa makten. Missnöjet handlar bland annat om den dåliga ekonomin. Men många anklagar också militären för att själv ha agerat i bakgrunden för att få till stånd protesterna, bland annat bussades demonstranter dit, och misstankar finns också att den militärkupp som avvärjdes i september kan ha ha iscensatts av militären själv i syfte att stärka stödet för militären att ta makten över landet.

Det var i slutet på 2018 som protester bröt ut mot ökande kostnader för basvaror och bränsle, och protesterna utvecklades snabbt till kritik mot och krav på Omar al-Bashirs avgång. Mobiliseringen blev så omfattande och långvarig att Omar al-Bashir störtades av militären i april 2019, bland annat efter en sittdemonstration utanför militärhögkvarteret i Khartoum. Den sittdemonstrationen fortsatte då folk krävde ett civilt styre. I juni det året stormades sittdemonstrationen av militären med hjälp av Rapid Support Forces och över hundra människor dödades. I augusti samma år bildades det övergångsråd i vilket militära och civila representanter ingår, vice ordförande för rådet är Mohamed Hamdan Dagalo, eller Hemedti som han kallas, och som också leder Rapid Support Forces.

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.