NYHETER:

Ny irakisk regering kan dröja

Anhängare av den shiitiska prästen Muqtada al-Sadr firar, Bagdad, 11 oktober. Valdeltagandet i Iraks sjätte val sedan USA:s invasion 2003 blev det lägsta. Vinnare blev Muqtada al-Sadrs rörelse som stärkte sin ställning i parlamentet och får nu omkring 70 av 329 platser. Förlorare i valet är de shiitiska partier som står nära Iran, Fatah Alliance, som förlorade omkring 30 platser. Foto: TT/AP Photo/Khalid Mohammed

NYHETER

Dela på facebook
Dela på twitter

Ny irakisk regering kan dröja

Valdeltagandet i Iraks sjätte val sedan USA:s invasion 2003 blev det lägsta. Vinnare blev Muqtada al-Sadrs rörelse som stärkte sin ställning i parlamentet och får nu omkring 70 av 329 platser. Imtidad, ett parti som har vuxit fram ur den proteströrelse som 2019 krävde omfattande politiska reformer, fick nio platser. Förlorare i valet är de shiitiska partier som står nära Iran, Fatah Alliance, som förlorade omkring 30 platser.

Av Bella Frank

IRAK | Sadr-rörelsen gick framåt på bekostnad av rivalerna Fatah Alliance – båda shiitiska men där de sistnämnda står betydligt närmare Iran än Muqtada al-Sadr som trots en nära relation med landet har ett mer nationalistiskt budskap. Fatah Alliance är de Iran-stödda milisernas Popular Mobilization Forces politiska gren, och miliserna protesterade mot valresultatet som de menade måste ha manipulerats då alliansen tappade så många mandat. Men valet har av valobservatörer från EU:s valobservatörer, EU Election Observation Mission, betecknats som rent tekniskt sett väl genomfört, även om det funnits problem med exempelvis tillgänglighet.

Även om Fatah Alliance tappade så många mandat kan de mycket väl komma att ingå i en ny regering om Muqtada al-Sadr väljer att försöka bilda regering utifrån en shiitisk allians. En annan möjlig regering skulle kunna vara ett samarbete mellan Muqtada al-Sadr och Massoud Barzani, ledare för Kurdistan Democratic Party, som styr irakiska Kurdistans regionala regering, säger Harith Hasan vid Carnegie Middle East Center till AFP. Regeringsförhandlingar pågår men spås bli utdragna och pågå flera månader.

Effektiv valmaskin

Muqtada al-Sadr är den shiitiske predikanten som efter USA:s invasion av landet 2003 ledde det väpnade motståndet mot USA genom Mahdiarmén. I juli i år meddelade han att hans Sadr-rörelse skulle bojkotta valet men i slutet av augusti ändrade han inställning och förklarade att de skulle ställa upp i valet trots allt,.

Harith Hasan förklarade i ett webbsänt seminarium, Iraq after the vote, anordnat av tankesmedjan Chatham House nyligen att Sadr-rörelsens framgångar kan förklaras av flera faktorer. Dels har Sadr-rörelsen gynnats av landets nya vallag som är tänkt att gynna enskilda kandidater framför partier men rörelsen har också byggt upp en effektiv partistruktur inför valet:

– Sadr-rörelsen har förvandlat sin rörelse till en effektiv valmaskin under förberedelserna inför valet, säger Harith Hasan under seminariet.

Dels har Muqtada al-Sadr och Sadr-rörelsen god kännedom om sina väljare och var de finns vilket gjorde det möjligt för dem att skapa en effektiv valstrategi, och de kan också ha gynnats av det låga valdeltagandet som landade på 36 procent, liksom av en centraliserad och disciplinerad partihierarki.

– Så på vissa sätt har Sadr-rörelsens framgång att göra med kapaciteten att organisera sig som ett parti och det säger också något om hur den här rörelsen har ändrats till att bli mer pragmatisk och organiserad, säger Harith Hasan och fortsätter:

– Det är intressanta förändringar av en rörelse som för många år sedan var emot val och det demokratiska systemet.

Fatah missgynnades

Dessutom har den nya vallagen missgynnat Fatah Alliance som består av flera olika inriktningar som alla ville ställa upp med sin kandidat.

Enligt en analys av valresultatet på Chatham Houses hemsida fick alliansen sammanlagt fler röster än Sadr-rörelsen men lyckades sämre med att maximera antal platser.

Under den tidigare vallagen kunde partier ställa upp med många kandidater i ett område där man tror man har stort stöd för att på så sätt få flera parlamentsplatser.

Men under den nya vallagen riskerar detta att kandidater från ett och samma parti konkurrerar ut varandra istället, och artikelförfattarna Renad Mansour och Victoria Stewart-Jolley exemplifierar med Qadisiyas första distrikt där Sadr-rörelsen bara ställde upp med en manlig kandidat och därmed vann störst antal röster, dessutom ställde de upp med en kvinnlig kandidat och vann den plats som är vikt för kvinnor enligt landets kvotsystem.

”Andra partier däremot ställde upp med flera kandidater, varav ingen säkrade tillräckligt många röster för att vinna en plats”, skriver de.

Växte fram ur proteströrelsen

Imtidad är kanske den största överraskningen i valet. Partiet som grundades i januari i år av läkaren Alaa al-Rikabi från staden Nasiriyah i södra Irak växte fram ur den irakiska proteströrelsen Tishreen som bröt ut i oktober 2019. I en intervju med NPR förklarar Alaa al-Rikab att han hoppas att han och partiet ska kunna visa på ett alternativ i det irakiska politiska systemet där många etablerade partier också har kopplingar till miliser.

Sedan 2003 råder också ett politiskt system som är utformat för maktdelning mellan olika irakiska grupperingar, som shia- respektive sunnimuslimer, och kurder bland annat. Men systemet bidrar också till splittring efter etniska linjer och är också en förklaring till den utbredda korruptionen i landet, menar Alaa al-Rikabi.
– Det sekteristiska systemet är problematiskt – du är shia, du är sunni, du är arab, du är kurd, turkmen, yazidier. Det [systemet] uppmuntrar det här, säger han till NPR.

Att utmana makten är dock farligt. Proteströrelsen Tishreen ebbade dels ut på grund av covid-19-pandemin, dels på grund av det utbredda dödliga våldet mot demonstranterna och protestledare – efter ett halvårs protester hade 600 personer med koppling till proteströrelsen dödats. Ett våld som har fortsatt även efter att protesterna avtog. Bara i år har över 30 personer som på olika sätt hade uttryckt stöd för proteströrelsens krav dödats av vad som tros vara miliser eller personer som är medlemmar i miliser. Det var också ett av skälen till att många unga irakier som vill se förändring valde att bojkotta valet den 10 oktober.

– Vi lever hela tiden under hot, säger Alaa al-Rikabi till NPR och förklarar att hans familj aldrig vet om han kommer att komma hem levande.

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.