GLOBALA MÅLEN

Megastädernas lockelse och de ändliga resurserna

Slummen i Makoko, Lagos, Nigeria. För att i framtiden klara av att erbjuda bostäder, el, vatten och sanitet till alla invånare i städerna och samtidigt bidra till minskade klimatförändringar behöver städerna byggas om och bli betydligt mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara.Foto: TT/AP Photo/Sunday Alamba

GLOBALA MÅLEN

Dela på facebook
Dela på twitter

Megastädernas lockelse och de ändliga resurserna

De flesta människor på jorden bor i städer och fler kommer att göra det i framtiden. Globalt sett bor 4 miljarder människor, vilket motsvarar över hälften av världens befolkning, i urbana områden. Andelen stiger i snabb takt och förväntas ligga runt 70 procent år 2050.

Det innebär att om mindre än trettio år kommer sex miljarder människor att ha sökt sig till urbana områden. Den största ökningen, drygt nittio procent, förväntas i Afrika och Asien, där många fortfarande bor på landsbygden.

Förändringen handlar om att mängden megastäder, det vill säga städer med mer än tio miljoner invånare, ökar men också att mindre städer i snabb hastighet blir större.

Av Christin Sandberg

Globala mål 11 handlar om att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Inflyttningen till städerna innebär möjligheter både ekonomiskt och kunskapsmässigt både för individerna och samhället i stort, men skapar också sociala klyftor och påfrestningar på ekosystemen och klimatet.

Stadsbebyggelser står bakom 70 procent av de globala utsläppen av växthusgaser medan de bara upptar två till tre procent av världens territorium.

För att i framtiden klara av att erbjuda bostäder, el, vatten och sanitet till alla invånare i städerna och samtidigt bidra till minskade klimatförändringar behöver städerna byggas om och bli betydligt mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara.

FN lyfter fram flera aspekter av hållbar stadsutveckling i det elfte globala målet. Det handlar om hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering vilket i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer. Inkluderande och innovativ stadsplanering behövs för att göra städerna säkra och hållbara för framtiden.

Johanna Alkan Olsson vid Centrum för miljö och klimatvetenskap menar att utmaningarna globalt sett är olika för olika städer. Förutsättningarna för varje stad hänger ihop med dess ekonomiska utveckling, fysiska struktur och geografiska placering på jordklotet, vilket påverkar bland annat klimatet och tillgången till naturresurser.

Andra faktorer som spelar in är stadens historia, ägandestruktur samt lagar och regler. Som det ser ut i dag finns det stora ekonomiska intressen i städerna och mycket att vinna för den som har möjlighet att satsa på nybyggnation och infrastrukturutbyggnad. Det har i sin tur öppnat upp för mutor och korruption på många håll i världen.

Luftkvalitén är också sämre i städerna. Det är utsläpp från hushåll, trafik och industrier. I mindre utvecklade länder saknas dessutom tillgång till rent vatten och fungerande avlopps- och avfallshanteringssystem.

Städernas lockelse ligger i deras möjligheter att erbjuda arbetstillfällen, innovation och kultur, även om utbudet varierar över tid. Runt åttio procent av världens bruttonationalprodukt (2015) skapas i urbana områden. Men speciellt i Afrika söder om Sahara, är befolkningstillväxten i städerna större än den ekonomiska tillväxten, vilket gör att stora slumområden växer fram.

Just ojämlikhet och segregation är ett gemensamt problem som alla världens städer står inför och detta måste lösas. Det behövs ett helt nytt tänk kring hur man ska bygga städer i framtiden. En annan jätteutmaning är de ändliga resurserna. Framför allt råder det brist på vatten och mark.

För att framtidens städer ska kunna ta form är det fundamentalt att det finns ekonomiska resurser, menar forskaren Alkan Olsson. Det kan vara skatter och avgifter, men också investeringar eller lån. Städer konkurrerar med varandra för att behaga investerare och de gör detta genom att till exempel attrahera investerare med skattefria zoner eller andra typer av fördelar (lägre miljökrav, avsaknad av kollektivavtal eller fackföreningsaktiviteter som till exempel reglerar arbetstider).

Det är i städerna som kvinnor har det högsta deltagande på arbetsmarknaden, bäst tillgång till hälso- och sjukvård, högst läskunnighet och social rörlighet uppåt. Samtidigt finns en baksida som innebär att våld, trakasserier och bristande säkerhet leder till att kvinnor inte har samma tillträde till staden som män.

Lika väl som man planerar för vägar och byggnader bör man också planera för en säker och inkluderande stadsmiljö, där alla kan röra sig fritt och känna sig trygga.

Det behövs också både så kallad grön och blå infrastruktur, det vill säga att det finns tillgång till både grönområden och vatten i och kring staden. Det gör städerna trevligare att bo i, och skyddar mot exempelvis kraftiga regn.

Stadsplaneringen måste göras tillsammans med de som bor i eller i framtiden vill leva i staden. Teknik räcker inte utan människan måste sättas i centrum. Det måste vara medborgarna som är med och bygger de hållbara städerna. Detta samtidigt som det krävs en helhetssyn och ett systemtänk där många aktörer på olika nivåer är med.

Globala målen 11

Hållbar utveckling blev myntat som begrepp 1987 i den så kallade Brundtlandrapporten, med orden ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hållbar utveckling är en grundprincip i FN:s arbete och även i många länders politik.

Tre aspekterna av hållbarhet – den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten förhåller sig till varandra.

Det sociala handlar om människors livskvalité, såsom hälsa, arbete och utbildning

Den ekologiska aspekten rör utsläppsnivåer, initiativ för återanvändning och cirkelekonomi och utbredningen av grönområden.

Ekonomiska förutsättningar handlar om invånarnas ”ekonomiska hälsa”, det vill säga om den ekonomiska situationen gör att de kan leva ett lugnt liv och har möjlighet att tillgodogöra sig det som staden har att erbjuda.

Källor:

https://news.un.org/en/story/2019/09/1046662

https://www.iberdrola.com/environment/sustainable-cities

https://ensia.com/notable/sustainable-cities/

https://www.kth.se/blogs/hallbart/2018/09/hur-ser-ett-hallbart-samhalle-ut/

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/15_losningar_hallbar_framtid_webb_151215.pdf

https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/

https://www.huellasbysareb.es/ciudades/ciudades-sostenibles/

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter