Globala mål nummer 7, hållbar energi för alla, handlar om att säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla. Det innebär en jätteutmaning.

Dels eftersom den globala efterfrågan på energi ständigt ökar och förväntas öka med närmare fyrtio procent fram till år 2040. Dels eftersom det är en stor del av jordens befolkning – uppskattningsvis en halv miljard – som ännu inte har tillgång till el.

Av Christin Sandberg/Italien

GLOBALA MÅLEN | Att leva utan el brukar ibland kallas energifattigdom, vilket påverkar många aspekter av livet och framtidsutsikterna för att förbättra människors levnadsförhållanden och ta sig ur fattigdom. El behövs till sjukhusen så att de kan ge bättre vård och till skolor för bättre undervisning. El innebär att människor enklare kan kommunicera med varandra och få tillgång till viktig information. El skapar också större möjlighet för människor att försörja sig.

Att tillgodose efterfrågan på energi är en sak, men det måste vara hållbar, tillförlitlig och förnybar energi och rena bränslen för att inte klimatförändringarna ska förvärras och göra fattiga ännu fattigare.

För som det är idag står energisektorn för två tredjedelar av de globala växthusgasutsläppen globalt och är en stor bidragande orsak till klimatförändringarna.

Att gå över från fossila till hållbara energikällor får fler positiva konsekvenser än att det är bra för klimatet. Det sparar vatten, bekämpar fattigdom, förbättrar hälsan och ger renare luft i städerna.

Det finns möjlighet att producera betydligt mer hållbar energi än vad som görs i nuläget. Det som produceras är ännu väldigt lite i förhållande till den totala energiproduktionen.

Omställningen till förnybar energi och de nödvändiga energieffektiviseringarna kräver därför att beslutsfattare agerar kraftfullt och tydligt.

En rapport från Världsnaturfonden (WWF) visar att tekniken bakom förnybar energi skulle kunna försörja hela världen med hållbar energi. I rapporten visar WWF hur en global omställning till 100 procent förnybar energi i hela energisystemet skulle se ut. För detta krävs att vi använder oss av alla klimatinnovationer som redan finns och anstränger oss för att få ut dem på världsmarknaden.

Men det måste ske snabbt. WWF vill att beslutsfattare världen över fattar de viktiga besluten att rikta framtida investeringar till sol, vind och vatten istället för att hålla fast vid ohållbar fossil energi eller kärnkraft nu för att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1,5 grader.

WWF argumenterar för att det nu inte finns någon ursäkt för att slippa undan en omställning, eftersom kostnaderna för hållbara alternativ har gått ned snabbt de senaste fem – tio åren (solkraft, vindkraft, batterilagring, elfordon, LED-belysning med flera) och politiker och investerare gärna tittar på prislappen.

I dag är mer än hälften av all ny elproduktion globalt förnybar. Det är alltså mer än kol, olja, gas och kärnkraft tillsammans. Men det räcker inte. För klimathotets skull måste all nyinstallerad kapacitet vara baserad på förnybar energi enligt WWF-rapporten.

Förnybara energikällor, solenergi, vindenergi, vågenergi, vattenkraft och biomassa fylls ständigt på genom solens strålar. Varje dag strålar solen 10 000 gånger mer energi in till planeten än vad vi människor använder. 

Icke förnybara energikällorna finns i en bestämd mängd och återbildas mycket långsamt eller inte alls. En energikälla är något som finns i naturen och som kan omvandlas till användbara energiformer som el och värme. Exempel på energikällor är uran, kol, olja, vindar, strömmande vatten, solstrålning och ved eller annan biomassa.

Vid externa investeringar i förnybar energi är det viktigt att energiomställningen förenas med regional utveckling, det vill säga regional förankring av kunskap, teknik och processer, för en mer hållbar energi med positiva bieffekter på sikt. Det framkommer i en studie från Norrbotten gjord vid Luleå tekniska universitet.

Exemplet från Norrbotten visar också, enligt studien, att andra viktiga faktorer är att styrmedel och strategier från nationell, regional och lokal nivå samverkar till att driva på omställningen till förnybar energi i en hållbar riktning. Lagar och regler kan styra omställningen och kommuner och andra aktörer kan efterfråga förnybar energi. Finansiering bör också riktas mot verksamheter som driver på för förnybar omställning.

EU:s nya klimatgiv har relativt stort fokus på just förnybar energi. EU:s klimatpaket Fit for 55, som kom den 14 juli 2021, är ett omfattande lagstiftningsförslag i vilket bland annat målen för förnybar energi och energieffektivitet skärps. Det övergripande målet är att minska EU:s växthusgasutsläpp med minst 55 procent fram till 2030 jämför med 1990 års nivå.

De mål som gäller förnybar energi föreslås höjas. Energieffektivitetsmålen skärps också så att den nuvarande energiförbrukningen begränsas betydligt fram till 2030 och det årliga sparmålet nästan fördubblas. Inom den offentliga sektorn måste byggnader i fortsättningen renoveras så att de blir i princip blir nollenergibyggnader, och det nuvarande antalet grundliga renoveringar måste nästan fördubblas.

Den stora utmaningen blir hur EU ska lyckas uppnå målet om att industrin och i princip hela samhället ska elektrifieras genom att möta upp med tillräcklig produktion av förnybar energi.

Men det är långt ifrån oproblematiskt att ställa om till förnybar energi. Ny teknik och framtidens förnybara energikällor är beroende av tillgången på både vanliga och mindre vanliga eller till och med sällsynta metaller och mineraler. Dessa bryts i gruvor, varav de allra flesta i det globala syd. Gruvindustrin medför alltid negativ inverkan på miljö och människor. Dessutom är gruvbranschen en av världens farligaste yrkesbranscher. Samtidigt är det vanligt att de som bor i områdena kring gruvorna eller kring vattenkraftsprojekt i syd är just de som saknar tillgång till el.

Källor i urval: Luleå tekniska universitet, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Arbetet, Yes to life, no to mining, Sveriges geologiska undersökning, Finska statsrådet, EU och FN