Globala målet nummer 3, god hälsa och välbefinnande, handlar om att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. Utvecklingen har under de senaste decennierna varit på väg åt rätt håll. Människors hälsa globalt har förbättrats. Bland annat barnadödligheten har minskat med hälften sedan 1990. Men det var innan coronapandemin slog till.

Av Christin Sandberg/Italien

FN:s utvecklingsprogram (UDNP) uppskattar att global mänsklig utveckling – ett mått som består av en kombination av utbildning, hälsa och levnadsstandard – minskade under år 2020 för första gången sedan år 1990 då begreppet uppfanns och började mätas.

Därför är framtida investeringar i hälsa genom förebyggande insatser och modern och effektiv vård för alla viktigare än någonsin. Inte minst för att hälsan hos befolkningen är en förutsättning för att samhället i övrigt ska kunna fungera. God hälsa för alla skapar även förutsättningar för människors grundläggande rättigheter till välbefinnande, menar FN.

De faktorer som påverkar människors hälsa är av ekonomisk, ekologisk och social karaktär.

Risk för bakslag

Mål tre är uppbrutet i delmål. Till exempel finns en global strategi för kvinnors-, barns- och ungdomars hälsa (2016–2030) med målet att utrota alla dödsfall som kan undvikas inom mödravård, förlossning och under barnets första levnadsår. Alla barn har rätt att överleva och utvecklas. Ingen ska hamna på efterkälken.

Under det decennium som föregick pandemin gjordes stora framsteg inom området mödra- och spädbarnshälsa. Men det råder fortfarande mycket stor ojämlikhet i tillgången till hälsa inom länder och mellan länder globalt. Det är dessutom ett område som nedprioriteras under den pågående pandemin och riskerar att fortsatt nedprioriteras även efteråt. 

Undernäring är ett annat hot mot hälsa och välbefinnande. Särskilt viktigt är det för foster och små barn att få i sig tillräckligt och varierad kost för att växa och utvecklas fullt ut. I dag är det alltför många som både går hungriga och inte får i sig tillräckligt med näring för att få en bra start i livet.

Tillgång till rent dricksvatten, hygien och toaletter är ytterligare en förutsättning för god hälsa. År 2020 hade 74 procent av världens befolkning tillgång till rent vatten. Omkring 2 miljarder människor hade inte möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten hemma. Ännu fler saknade tillgång till säkra toaletter.

Majoritet saknar toalett

Enligt Unicef är godkänd sanitet att ha en toalett eller latrin som inte delas med andra hushåll, samt att det är en toalett eller latrin där avföringen tas om hand på ett säkert sätt så att inte bakterier sprids i omgivningen. Utifrån dessa kriterier är det, enligt Unicef, i dag fler som saknar toalett (61 procent, 4,5 miljarder människor) än som har det (39 procent eller 2,9 miljarder människor). 

Utan sanitet riskerar barn att bli sjuka och till och med dö. Många flickor tvingas hoppa av skolan i tonåren när de får mens, eftersom de inte kan sköta den personliga hygienen i skolan.

Ett annat hot mot hälsa och välbefinnande är våld. Den som utsätts för våld riskerar fysiska och psykiska men som förföljer personen och påverkar hens hälsa under delar eller hela livet. En del riskerar att dö. 

Föroreningar är också ett stort bekymmer. Det handlar dels om dålig luft i städer, dels rök i hem där man eldar för matlagning eller uppvärmning. Enligt Världshälsoorganisationen handlar det om så många som 9 av 10 personer globalt som utsätts för en ökad risk för hjärt-, och lungsjukdomar och cancer på grund av luftföroreningar. 

Värst drabbas de som lever i utsatta miljöer, till exempel människor som bor under enkla förhållanden nära sopstationer eller intill fabriker som släpper ut skadliga kemikalier och föroreningar.

Uteblivna vaccinationer

Alkohol, tobak och andra droger orsakar också flera miljoner dödsfall per år. Enligt Världshälsoorganisationen finns det omkring 230 sjukdomar där alkohol är en bidragande orsak. 

De globala och nationella vaccinationsprogrammen för barn har skyddat många av världens barn från sjukdomar som hade kunnat orsaka allvarliga sjukdomsförlopp, invaliditet eller till och med dödsfall. Att immunisera befolkningen är, enligt Världshälsoorganisationen, en av de mest framgångsrika folkhälsoinsatster som har gjorts. Men täckningen har planat ut det senaste decenniet, och under coronapandemin har det förekommit än mer störningar som gjort att 23 miljoner barn inte har fått vaccin under 2020, vilket är den högsta siffran sedan år 2009. 

Den globala tillgången till coronavaccin har också tydligt synliggjort ojämlikheten i tillgången till hälso- och sjukvård i världen. De rika länderna vaccinerar sin befolkning, medan de fattigare länderna tvingas förlita sig på allmosor från de rika länderna. Det är inte ett hållbart system för att säkerställa tillgången till god hälso- och sjukvård för alla. Det är inte heller ett hållbart system för att kunna förebygga allvarliga konsekvenser vid en ny framtida pandemi.

Klimatförändringarna är ett annat hot mot den globala folkhälsan. Över 200 välrenommerade hälsotidningar världen över,  publicerar en gemensam ledartext som uppmanar världens ledare att införa akuta åtgärder för att motverka klimatförändringarna och skydda människors hälsa. 

Ojämlikhet i hälsosystemen

Texten kommer inför klimattoppmötet Cop26 som ska hållas i Glasgow i november. Enligt the British Medical Journal är det första gången så många medicinska tidskrifter går samman i en uppmaning till världens ledare att göra allt de kan för att hålla nere den globala uppvärmningen kring en nivå på 1,5 grader, på grund av klimatförändringarnas katastrofala konsekvenser för naturen och människors hälsa.

”Människors hälsa skadas redan av de globala temperaturökningarna och den naturförstörelse som den orsakar, vilket hälsovårdspersonal har uppmärksammat under decennier redan.”

”De välmående länderna måste agera snabbare och göra mer för att stötta de länder som redan lider av högre temperaturer. 2021 måste bli det år då världen ändrar riktning – vår hälsa hänger på det.”

För att människors hälsa ska bli bättre globalt måste man försöka komma åt ojämlikheten i hälsosystemen. Det krävs även förbättrad och stärkt vetenskapligt baserad kunskap och praktik inom hälsoområdet. Dessutom behöver man se över både hälsosystemets motståndskraft, det vill säga dess förmåga att förebygga, övervinna och återhämta sig från kriser, såsom coronapandemin, naturkatastrofer och klimatnöd. Och hälsosystemets hållbarhet över tid, vilket handlar om dess förmåga att kontinuerligt tillhandahålla hälso- och vårdtjänster samtidigt som man ständigt lär nytt och förbättrar sin förmåga att göra det, i strävan att förbättra folkhälsan.