Kina och Taiwan höjer tonläge och diplomatiska frammarscher i ett läge när militära framryckningar i Taiwansundet får analytiker att befara en väpnad konflikt med kedjereaktioner.

Så var även fallet 1958, enligt hemligstämplade dokument som visar att USA övervägde att försvara Taiwan med kärnvapen mot kommunistregimen i Peking.

Numera når Kinas investeringar i USA rekordnivåer och drömfabriken Hollywood kröker rygg inför Peking – men allra främst för Kinas miljardstarka biopublik – på Taiwans bekostnad.

Av Klas Lundström

KINA/TAIWAN | Femtio år sedan militäranalytikern Daniel Ellsberg läckte de så kallade ”Pentagondokumenten”, som avslöjade hur amerikanska regeringar ledda av Lyndon Johnson och Richard Nixon ljög om USA:s planer på och inblandning i Vietnamkriget, släpper visselblåsaren nya hemligstämplade uppgifter.

Den här gången om förestående kärnvapenkrig i samband med Taiwankrisen på 1950-talet.

Amerikansk militär hade långtgående planer på kärnvapenanfall mot Kina för att avvärja en Pekinginitierad invasion av Taiwan, enligt de hemligstämplade dokument som Daniel Ellsberg läckt till medier, däribland Democracy Now.

– Presidenten och hans rådgivare var alla överens om att bruka kärnvapen mot Kina vid händelse av anfall, säger Daniel Ellsberg till Democracy Now.

Och början på en kedjereaktion som löpte stor risk att inkludera kärnvapenvedergällningar från Sovjetunionen mot Taiwan och efterföljande militära insatser från närliggande Japan, menar den före detta militäranalytikern vid den försvarspolitiskt inriktade tankesmedjan RAND.

Avslutad ”diplomatisk vapenvila”

De läckta dokumenten dimper ner i ett läge då inte bara ”Pentagondokumentens” femtioårsdag uppmärksammas, de speglas också mot dagens upptrappning kring Taiwan, där tonläget mellan USA och Kina träffar nya diskanter.

Kina har borrat ner sitt politiska ankare i Hongkong i form av säkerhetslagar som lett till protester, ökad repression och massgripanden av journalister. Peking har alltid sett Taiwan som en illegal stat och ett erkännande av den nationalistiska önationen har kommit med ett högt pris.

Handel med Kina har blivit ett ofrånkomligt påtryckningsmedel för regimen i Peking och något som Richard Nixon insåg 1972 då han mötte folkrepublikens grundare Mao Zedong inför USA:s fullfjädrade erkännande 1979.

En ”diplomatisk vapenvila” rådde länge mellan Kina och Taiwan och innebar att de inte skulle utsätta handelspartners för diplomatiska påtryckningar när det gällde lojalitet till ena parten – men den vapenvilan är nu bruten och 2019 avsade sig stillahavsnationen Salomonöarna sitt erkännande av Taiwan till förmån för Kina, vilket sågs som startskottet till Pekings marsch för cementerade ekonomiska och politiska ledartröjor i Stillahavsregionen, där Taiwan och USA länge haft stark närvaro.

Kina ”redo” att ”ena” Taiwan

I februari i år konstaterade en rapport från USCC, den amerikanska myndigheten för amerikansk-kinesiska ekonomiska och säkerhetsrelaterade relationer, att de nåtts av besked från kinesisk militär att de är ”redo” att annektera Taiwan, eller enligt Peking förmögna att ”ena den kinesiska nationen” – och i Pekings ögon har Taiwan alltid varit en del av folkrepubliken.

Ett besked som det kinesiska flygvapnet demonstrerat i praktiken genom att äntra taiwanesiskt luftrum med 28 stridsflygplan den 16 juni.

Det militära läget är med andra ord snubblande nära en repris på 1958 års länge dolda, men med Daniel Ellsbergs läckta dokument avslöjade, krigsförberedelser.

Västvärldens rädsla för – och beroende av – Kina

Stort politiskt ansvar vilar på den amerikanske presidenten Joe Biden, vars administration öppet eftersträvar nedkylda retoriska upptrappningar som föregångaren Donald Trumps antikinesiska utrikespolitik och närmande till Taiwan ledde till.

Biden har stärkt USA:s ställning inom militäralliansen Nato, en annan organisation som Trump lade åt sidan, samt utökat den amerikanska militärnärvaron i Taiwan i form av truppförstärkningar. Ett tilltag som inte bara sticker regimen i Peking i ögonen – utan även Rysslands president Vladimir Putin.

Biden och Putin möttes nyligen i det neutrala Schweiz i vad som summerades som ett kordialt men frostigt möte där tal om förbättrade relationer mellan USA och Ryssland inte lyckades maskera den geopolitiska verkligheten – främst personifierad av utvecklingen i Taiwan. En utveckling som Nato beklagade i ett uttalande.

Men fastän många – däribland amerikanska politiker – ser Taiwan som en inofficiell medlem i militäralliansen går det inte att komma ifrån de facto att Kina är en ekonomisk hörnpelare för många Natomedlemmar:

Den totala tyska handeln med Kina under 2020 uppgick till 212 miljarder euro, enligt tysk regeringsstatistik. I USA har Kina uppnått sina högsta innehavsnivåer av amerikanska statspapper någonsin – 1,1 biljon dollar – medan den amerikanska handeln med Kina uppmätte 6 000 miljarder under 2020, enligt officiell amerikansk statistik.

Modern censur i drömfabriken

Ett ekonomiskt inflytande som inte bara säkrar en plats vid förhandlingsbord och försvarspolitisk respekt, det har även säkrat en mer positiv bild av Kina som når allmänheten via Hollywoodproduktioners linser.

De långsiktiga konsekvenserna av Kinas påtryckningar mot konstnärlig frihet och åsiktscensurering kan bli ödesdigra, menar människorättsorganisationen Pen America i rapporten ”Made in Hollywood, censored by Beijing”.

I Hollywood har ledord som ”Taiwan” och ”Dalai lama” blivit lika bannlysta som ”kommunism” och ”facklig organisering” var under svartlistperioden 1947–1960.

Men i fallet Kina är det inte ideologi som driver Hollywoods böjda knän inför Pekings önskemål om innehåll och utsuddade taiwanesiska flaggor i trailers till kommande blockbusters som ”Maverick” – uppföljare till 1986 års succéfilm ”Top Gun” – det är fortsatt tillträde till de kinesiska biobesökarna. En maktställning som gjort Hollywood proaktiva, menar Pen America:

”Skildringar av den taiwanesiska flaggan är ett primärt mål för kinesisk censur. Men med tanke på att [”Maverick”] var ett år från att lanseras verkar det som om Paramount Studios inte ens väntade på att censorer skulle se den slutliga produkten innan de beslutade att det var bättre att konvertera den taiwanesiska flaggan till en meningslös symbol”, skriver organisationen i sin rapport.

Mike Medavoy, filmproducent och tidigare chef vid TriStar Pictures, intervjuas i rapporten och ger sin syn av Hollywoods intränade fallenhet att blidka myndigheter i Peking:

– Vilka är vi att tala om för andra människor vad de borde och inte borde censurera? Vi är inte beskyddarna av alla i världen … jag är inte säker på att det är vår kamp, säger han.

Kina befarar inhemsk ”blowback”

En kamp som emellertid i allra högsta grad närmar sig kokpunkten i verkligheten. Skådeplats: Taiwan. Senast att beträda de geopolitiskt heta vattnen kring Stillahavsnationen är den amerikanska missilkryssaren USS Curtis Wilbur. En entré som Kina kritiserar i hårda ordalag.

Konflikten kastades redan på 1950-talet till randen av kärnvapenkrig – enligt nyligen läckta dokument av visselblåsaren Daniel Ellsberg – och har sedan dess placerat sig i framkanten av geopolitiska positioneringar bland världens stormakter USA, Ryssland, Kina samt Nato.

Ändå kan den politiska soppan koka över inom loppet av ett ögonblick, av ett penndrag eller ogenomtänkt manöver. Ett oberoende och självständigt Taiwan skulle i Pekingstyrets ögon också markant öka risken för att kommuniststyret att själva bli avsatta av sina egna, förvisso starkt tillbakatryckta, nationalistiska folklager, menar David Lampton, chef i kinastudier vid John Hopkins School of Advances International Studies, i en intervju med PBS-programmet Frontline.

– Förhindrandet av att Taiwan blir självständigt är absolut kritiskt för den kinesiska kommunistregimens legitimitet, säger han.