Den 12 juni infaller den årliga Världsdagen mot barnarbete. Covid-19-pandemin har stängt samhällen och skolor och inneburit ett hårt slag i kampen mot barnarbete och för barns rätt till utbildning. Barnarbete förekommer på många håll i världen, oavsett samhällsskick och enskilda staters ekonomiska storlek. Däribland på tobaksplantager. 

I USA omsätter tobaksindustrin alltjämt över hundra miljarder kronor årligen och tobaksblad var en viktig del i den brittiska koloniseringen av den blivande stormakten och sedan reformpaketen efter börskraschen 1929 är barnarbete lagligt vid amerikanska tobaksplantager.

”Barnarbete är lönsamt”, menar Athena Ramos, docent i folkhälsa vid hälsostudiecentret vid University of Nebraska Medical Center, i en studie för Health and human rights journal.

Av Klas Lundström

BARNARBETE – 3 Vita manliga cowboys har ridit färdigt för dagen någonstans i den amerikanska västern. Någonstans i den amerikanska frihetens öppna landskap gör männen upp eld och hämtar kaffevatten från närmaste bäck. Hästarna utfordras och männen kopplar av med det falnande solskenet i horisonten. 

De tänder varsin cigarett. Livet är så bra som det kan bli.

Men – det är en del som skaver i Marlboros reklamfilmer för cigaretter, ett välproducerat stycke PR-historia lanserat på 1950-talet och en bolmande produktexpansion som basunerades ut till allmänheten ändå in på 1990-talet. 

Avlidna frontfigurer

Desto mer frapperande är de facto att minst fyra av Marlboros lyckosamma reklamfilmers rökande ledstjärnor själva avled i sviter av tobaksrelaterade sjukdomar.

Det senaste dödsfallet av en ”Marlboroman” var Eric Lawson som förekom i tryckta cigarettreklamer mellan 1978 och 1981. Den 10 januari 2014 avled han i San Luis Obispo i Kalifornien. Han blev 72 år och hade rökt sedan 14 års ålder.

– Han visste att cigaretterna hade honom i sitt grepp. Han visste, men ändå kunde han inte sluta, sade hans fru, Susan Lawson, till nyhetsbyrån AP i samband med hans död, rapporterade Los Angeles Times.

Marlboromännens fall från stilbildande rökikoner i tobaksindustrins tjänst till prematura dödsfall kopplade till cigarrettrökning är ett kvitto på den verklighet som ofta döljer sig på andra sidan om den kommersiella strålglansen. 

Slavar och barnarbete

Tobaksindustrin hade aldrig blivit den dokumenterat hälsovådliga mångmiljardindustri med enligt Världshälsoorganisationen (WHO) 1,3 konsumenter om det inte varit för tvångsarbete, systematiskt löneslaveri och utnyttjande av barnarbetskraft.

Mycket hade kunnat bli annorlunda. Om Christofer Columbus hade nått Indien istället för seglat på de amerikanska kontinenterna och inte tagit med sig tobaksblad tillbaka hem till Europa så hade historien blivit en annan. 

För de brittiska nybyggarna i Virginia i början av 1600-talet blev tobak snart kolonins viktigaste exportgröda, en expanderande industri som kom att gå hand i hand med den nordamerikanska slavhandeln. 

Sedan 1600-talet – men framför allt som ett svar på cigarettens globala genomslagskraft i början av 1900-talet – har USA och tobak varit tätt sammanlänkade. Vid sidan om bland annat sojabönor, oljefrön, majs och vete utgör tobak en av hörnpelarna i amerikansk jordbruksexport – trots ett avvikande syfte:

”Trots att tobak saknar något som helst näringsmässigt värde är tobak långt mer värt som råvara än de flesta grönsaker som produceras i USA”, skriver Peter Benson, assisterande antropologiprofessor vid Washington University i St. Louis, i Tobacco Capitalism.

Säker produkt, säkrad av barnarbete

För investerare, markägare och enskilda kommuner är tobak – menar Peter Benson – en på många sätt säker och långsiktigt lönsam investering. Och beroende av arbetskraft som genom historien utgjorts av samhällets svagaste och mest utsatta. 

Kolonialtidens slavar har ersatts av frihandelsdagarnas lågavlönade migranter från Latinamerika. På båda sidor av historien har barn varit närvarande på plantagerna. 

Något som människorättsorganisationen Human Rights Watch kartlagt i sin dokumentation av i ”USA:s tobaksbälte” i delstaterna North Carolina, Kentucky, Virginia och Tennessee. Tobaken som odlas på amerikansk mark – konstaterade människorättsorganisationen i en vittnesmålsspäckad rapport från 2014 – ”köps av världens största tobaksbolag”.

”Barn som jobbar på tobaksplantagerna i USA exponeras för nikotin, giftiga bekämpningsmedel och andra faror. Barntobaksarbetare jobbar ofta mellan 50 och 60 timmar i extrem hetta, använder farliga verktyg och maskiner, står för tunga lyft och lastningar och klättrar in i ladugårdar som är flera våningar höga och riskerar allvarliga skador och fall”, skrev människorättsorganisationen.

Av de 141 minderåriga, det vill säga personer mellan sju och 17 år som Human Rights Watch talade med i arbetet med rapporten, uppvisade 75 procent allvarliga symptom när det gällde ”illamående, kräkningar, förlorad aptit, huvudvärk, yrsel, utslag, andningsbesvär och mun- och ögonirritationer” i samband med plantagearbete. 

Lagligt – och hälsovådligt – barnarbete

I USA är barnarbete i viss utsträckning lagligt, särskilt inom jordbrukssektorn där siffror framtagna av arbetsdepartementet och Association of Farmworker Opportunity’s program talar om över en halv miljon arbetande barn inom jordbrukssektorn. 

Många inleder sina yrkesbanor vid åtta års ålder och tio timmar långa arbetsdagar är inte ovanliga. 

USA:s miljömyndighet EPA har konstaterat att barn är tre gånger så mottagliga för bekämpningsmedels cancerframkallande effekter än vad vuxna är och bara mellan 2003 och 2016 avled 451 minderåriga i arbetsrelaterade skador – varav 237 inom jordbruket. 

”Den nya given”

Amerikanska arbetare i allmänhet – och minoriteter som migrantarbetare och minderåriga i synnerhet – har förblivit en utsatt grupp på landets arbetsmarknad till följd av det depressionspaket som reformprogrammet ”Den nya given” (”The New Deal”) kom att bli 1933, utmejslat av dåvarande presidenten Franklin D. Roosevelt. 

”Den nya given” undantogs anställda inom jordbruk från rättigheter och skydd som garanterades arbetare inom andra industrier, inklusive rätten till organisering, till minimilöner, övertidsbestämmelser, barnarbetslagar, pensionsplaner, arbetslöshetsförsäkringar och arbetskompensationer.

”Dessa undantag förnekade minoritetsgrupper – huvuddelen av arbetare på gårdar – aspekter av medborgarskap som vita arbetare åtnjöt inom andra sektorer”, skriver Peter Benson i Tobacco Capitalism. 

En värld i fortsatt och snabb förändring sedan börskraschen på Wall Street 1929 har därefter spelat tobaksindustrin i händerna, menar Benson: teknologiutveckling och introducering av bekämpningsmedel, USA:s stöd till militärdiktaturer i Latinamerika samt frihandelsavtal mellan USA och Mexiko och de centralamerikanska nationerna har hållit stigen för billiga migrantarbetare vidöppen och välbesökt. 

Barns plats i USA 2021?

Med Donald Trumps tillträde som amerikansk president blev migration ett ledord och stängda gränser, familjesplittringar och uppsökande verksamhet gentemot papperslösa robust politisk praxis. I april 2019 avled den 16-årige Juan de León Gutiérrez i förvaring efter slapphänt hantering av hans uppvisade ”illamående, feber, frossa och huvudvärk”.

Barns plats i det amerikanska samhället – och särskilt barn tillhörande socioekonomiska och politiska minoriteter – har försämrats, men på vissa håll förblir saker och ting sig lika. Som på USA:s tobaksplantager. 

Migrantarbetare, inte sällan hela familjer, samlar in tobaksblad sida vid sida med små barn som tack vare reformpaket från 1930-talet kan användas som arbetskraft.

En studie i Health and Human Rights Journal i december 2018 underströk vikten av lagreformer inom den amerikanska jordbrukssektorn:

”Det är också viktigt att notera att federala bestämmelser om barnarbete inte kräver att minderåriga ska få arbetstillstånd och heller inte begränsar antalet timmar eller tider på dygnet (förutom utanför skoltiden) som unga lantarbetare får arbeta”, skrev rapportförfattaren Athena Ramos, docent vid hälsostudiecentret vid University of Nebraska Medical Center.

Nya vindar?

President Joe Biden har i amerikansk affärspress lyfts fram som potentiell dräpare av den ”protektionistiska” finanspolitik som företrädaren Donald Trump införde med stängda gränser och införda tullar. Den frihandelspolitik som bland annat Internationella arbetsorganisationen (ILO) menar har lett till lönedumpning, urholkade arbetsvillkor och ökade sociala klyftor lyfts på flera håll fram som rätt medicin för att få ekonomier på benen igen efter covid-19-pandemin.

Joe Bidens handelspolitik kommer kort sagt – menar statsvetaren och docent vid Florida State University – ”landa någonstans mellan Obamas och Trumps”. 

Barn lönsamma – i rika och fattiga länder

I Athena Ramos studie sätter hon fingret på den systematik som den miljardvinstinbringande tobaksindustri blivit med hjälp av barnarbete – oavsett om minderåriga korsar plantagelängorna i USA, Kazakstan eller Malawi. Det handlar snarare om ett system som gjort sig i det närmaste immunt mot externa finanspolitiska skeenden och i USA en produkt av ett klassiskt triangelrelationsdrama – här bestående av arbetsgivare, föräldrar och regering – som inte främst säkerställer barns och de mest utsattas behov.

”Barnarbete är lönsamt”, konstaterar Athena Ramos och hänvisar till omständigheter som indirekt tvingar föräldrar knutna till osäkra låglönejobb att inkludera barnen. ”Vissa regeringar tillåter barnarbete för att främja investeringar eller stabilisera den nationella ekonomin.”

Rökande ”Marlboromän” framför kameran med den amerikanska västerns solnedgångar och öppna landskap som fond eller svenska konsumenter på tåg- och bussperronger – i båda fallen kan den glödande cigaretten fungera som en akvarell över den ekonomiska tillväxtens förtur framför hälsa och rättvisa.

”Barnarbete strider mot barns mänskliga rättigheter”, skriver folkhälsodocenten Athena Ramos.