
NYHETER:
Johnson ber om ursäkt för massaker i Belfast 1971

NYHETER
- PUBLICERAD 2021-05-13
Johnson ber om ursäkt för massaker i Belfast 1971
Den brittiske premiärministern Boris Johnson bad på onsdagkvällen ”förbehållslöst” om ursäkt för dödsskjutningen av tio civila i Belfast, Nordirland av den brittiska armén för snart 50 år sedan. Detta efter att en utredning på tisdagen presenterade resultatet att alla av de dödade hade varit oskyldiga och att arméns agerande var ”oförsvarligt”. Resultatet presenterades samma dag som den brittiska regeringen meddelade man vill ge en amnesti till brott begångna under the Troubles.
Av Bella Frank
NORDIRLAND Ett öppet sår som aldrig läkt. Så beskriver en boende i västra Belfast det som har kommit att kallas Belfasts blodiga söndag – då tio personer sköts ihjäl där av den brittiska armén under tre dagar mellan den 9–11 augusti 1971.
Efteråt hävdades att de dödade var paramilitärer eller att de hade hamnat i korseld mellan soldater och paramilitärer. På tisdagen fick de anhöriga, som sedan 1998 drivit en kampanj för att rentvå de dödade, upprättelse när en rättsläkare förklarade att alla tio ihjälskjutna varit ”helt oskyldiga” och hade inte agerat felaktigt. Den brittiska arméns användning av dödligt våld var ”oförsvarligt.
Internering utan rättegång
Kampanjen pågick i elva år innan den brittiske justitiekanslern 2011 beordrade en ny rättsmedicinsk undersökning, efter att en sådan 1972 kunde inte dra några slutsatser om dödsfallen. Det dröjde ytterligare flera år innan rättsundersökningen inleddes 2018. Sedan dess har muntliga vittnesmål hörts under sammanlagt hundra dagar, och skriftliga dokument har också gåtts igenom.
Utredningen har delat upp händelseförloppet i fem incidenter, där den första inträffade på kvällen den 9 augusti 1971. Den brittiska regeringen hade just infört internering utan rättegång, något som framför allt riktades emot republikanska paramilitärer, och som ofta var missriktade då fel personer ibland greps, och ofta missade de i mest ledande positioner. För att gripa misstänkta IRA-medlemmar inledde den brittiska armén Operation Demetrius tidigt på morgonen den 9 augusti.
Präst dödades
Först sköts Francis Quinn vid en ödetomt vid Springfield Park i västra Belfast, liksom den katolska prästen Hugh Mullan som tog sig fram till hans granne, den skadade Roberg Clarke. Mullan hade ringt den brittiska armén innan han gick ut men sköts ändå av en fallskärmsjägare efter att han givit Clarke den sista smörjelsen. Enligt flera vittnen hade Mullan hållit upp något som beskrevs som en vit näsduk innan han sköts.
Enligt utredningen träffades Mullan av två höghastighetskulor, som träffade högra lungan, levern, magsäcken och resulterade i ”en relativt snabb med inte nödvändigtvis omedelbar död”. Francis Quinn träffades av en kula i bakhuvudet. Bland de andra dödsfallen fanns bland andra åtttabarnsmamman Joan Connolly, som liksom Daniel Teggart, Noel Phillips och Joseph Murphy dödades på Springfield Road, även det den 9 augusti.
”Hindrar försoning”
Boris Johnson bad på onsdagen om ursäkt för arméns agerande 1971 men hans regering har nu aviserat att man kommer införa en amnesti mot historiska brott som begicks under konflikten i Nordirland, the Troubles. Johnson har motiverat beslutet med att man blickar framåt, något som har kritiserats hårt av bland andra anhöriggruppen Relatives for Justice:
– Hur vågar den brittiska regeringen säga att vårt samhälle ska blicka framåt snarare än bakåt samtidigt som man förnekar sin roll i konflikten, säger Andree Murphy från gruppen till the Belfast Telegraph, och fortsätter:
– Den brittiska regeringen håller nu aktivt på och förhindrar helande och försoning med deras föreslagna lagstiftning om amnesti för alla aktörer, och särskilt skyddet av veteraner [brittiska soldater].