KOMMENTAR:

Protester i Colombia kan bli politiskt avgörande

Regeringskritiska demonstrationer ledde till konfrontationer med polisen i Colombias huvudstad Bogotá på onsdagen. Foto: AP Photo/Fernando Vergara

KOMMENTAR

Dela på facebook
Dela på twitter

Protester i Colombia kan bli politiskt avgörande

Det tog sex dagar av massiva protester för att Colombias högerpresident Ivan Duque skulle tvingas dra tillbaka en aviserad skattereform och för att den mäktigaste ministern i regeringen, Alberto Carrasquillas, skulle tvingas avgå. 

Av Francisco Contreras

COLOMBIA Det kontroversiella lagförslaget med vilken regeringen försökte höja skatterna på de som har minst inkomst i landet blev droppen för colombianerna, som trotsade pandemirestriktioner och gav sig ut på gatorna. Duque svarade med brutalt polisvåld och militarisering av stora delar av landet. 

Organisationer som Temblores ONG har registrerat 27 mord, över 800 häktade, sex anmälningar av sexuellt våld, 900 skadade och 23 personer med ögonskador samt 1 089 anmälningar av polisvåld. Temblores ONG har larmat om 89 försvunna, vilket bekräftas av myndigheten Defensoria del Pueblo som menar att minst 54 personer anmälts som försvunna. 

Den 5 maj anordnades en massiv nationell strejk, med krav på att regeringen också drar tillbaka en hälsovårdsreform som regeringen försökt få igenom i kongressen. Idén med reformen är att göra de offentliga sjukhusen mer kommersiella och ekonomiskt lönsamma. 

Bland annat vill regeringen att den offentliga sjukvården ska söka samarbete med privata bolag för att få bättre lönsamhet och att hälsoministeriet ska bestämma vilka vårdtjänster som ska finansieras med offentliga pengar. 

De första demonstrationerna dominerades av studenter och unga människor, men nu har människor som motsätter sig vårdreformen tagit över stafettpinnen. Läkaren och professorn vid Universidad de los Andes Luis Jorge Hernández menar att vårdreformen försvagar de offentliga sjukhusen och att sjukvården har en social funktion och inte bör ha ekonomisk lönsamhet som mål. 

Vårdfacken menar att regeringen försökte få igenom vårdreformen mitt under pandemin för att undvika stora rubriker men proteströrelsen har lyckats få upp den på agendan. Vårdfacken menar att vårdreformen ger ännu mer makt och resurser till privata vårdbolag som under pandemin visat sig vara en del av problemet inom hälso- och sjukvården då de nekar en majoritet av befolkningen tillgång till vård. 

En tredje fråga som lyfts av proteströrelsen är våldet i landet. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) uppskattade i en rapport i februari att 133 aktivister mördades förra året, en ökning med 25 jämfört med året innan och det högsta antalet sedan fredsavtalet med gerillagruppen FARC 2016. OHCHR betonade dessutom att det hade registrerat 76 massakrer, det högsta antalet sedan 2014.

Chefen för OHCHR i Colombia har uppmanat regeringen att intensifiera ansträngningarna för att demontera paramilitära grupper för att säkra freden och fredsavtalet. Polis- och militärvåld under demonstrationerna har också blivit en avgörande fråga i den politiska krisen och uppmärksammas internationellt. Sedan Ivan Duque kom till makten 2018 har stora proteströrelser bytt av varandra, och visar på ett land med starka sociala motsättningar. 

Den första stora proteströrelsen tog fart efter Duques ifrågasatta valseger 2018. Den andra i och med den historiska nationella strejken i november 2019, därefter den utbredda ilskan mot polisbrutalitet som följde på mordet på Javier Ordóñez i september 2020. 

De massiva demonstrationerna nu är kanske de mest politiskt avgörande. De har enat olika sociala aktörer som tidigare hållit sig till egna krav och demonstrationer och nu ser behovet att formulera en samhällsövergripande agenda som samlar en majoritet i landet. Det har också synliggjort en politiskt svag höger som dominerat den politiska scenen de senaste 20 åren med den tidigare presidenten Álvaro Uribe, som utmålas som makten bakom Duque. 

Både borgmästare och guvernörer har protesterat mot polisvåldet och uppmanat regeringen att ta tillbaka de kontroversiella förslagen.

Fotnot: Francisco Contreras är Latinamerikakännare. Han är också talesperson för politisk utveckling i Latinamerika i Latinamerikagrupperna, ordförande i Solidaritetshuset och kommunfullmäktigeledamot (V).

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.