
KONFLIKT:
Hoten mot freden

Tre fingrar i luften som symbol för motstånd mot militärens våld i Myanmar, 4 april 2021. Demonstranterna kräver att militären återlämnar makten till den demokratiskt valda regeringen. Foto: AP/TT
KONFLIKT – GLOBALA MÅLEN
- PUBLICERAD 2021-04-30
Hoten mot freden
Förutsättningarna för att uppnå nummer 16 av de Globala -målen – fredliga och inkluderande samhällen – har minskat under pandemiåret. De stora, globala konflikterna har inte blivit fler, men de ekonomiska kriserna i pandemins kölvatten ökar fattigdomen, ojämlikheten och korruptionen och försvårar uppbyggnaden av inkluderande demokratiska institutioner.
Av Christin Sandberg/Italien
Det Globala målet 16 handlar om att bygga fredliga och inkluderande samhällen. Mer specifikt handlar det om att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla, samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.
Målet mäts i enskilda länder genom att man tittar på statistik för mordoffer, sexuellt våld, mutor, mord på journalister, människorättsaktivister och fackligt aktiva och andelen personer som känner sig säkra i sitt närområde.
För att få en överblick över fredsutvecklingen globalt kommer vi ironiskt nog först kika på hur krigs- och konfliktsituationen ser ut.
– Om man tittar på det totala antalet konflikter i världen så ligger de på ungefär samma nivå som före pandemin, sade International Crisis Groups (ICG:s) FN-chef Richard Gowan till Tidningen Global i november 2020.
Fram tills dessa hade, enligt Gowan, de sammantagna effekterna på redan existerande konflikter varit mindre allvarliga än de fruktat, huvudsakligen för att sjukdomen hade spridit sig långsammare än befarat i Afrika och i Mellanöstern.
Samma sak bekräftas i en färsk analys från ICG, i vilken man sammanfattar hela pandemiåret 2020 och konfliktläget i världen. Det konstateras att coronavirusets inverkan är förvånansvärt liten på de största konflikterna globalt. Få stridande parter har sett covid-19 som ett tillräckligt hot för att sluta strida.
I Jemen har konflikten trappats upp under året som gått. Striderna i Sahel, Somalia och Moçambique har också fortsatt i snabb takt, och särskilt i Moçambique är situationen fortsatt mycket oroväckande. Islamistiska militanta grupperingar har under året vunnit mark på alla dessa platser, men deras framfart inleddes före pandemin och kan inte ses som ett resultat av den, menar ICG.
Enligt ICG har inte heller pandemin inverkat på de nya stora kriserna. I Etiopien ställde premiärminister Abiy Ahmed in det planerade valet på grund av pandemin, vilket kom att leda till konflikten mellan honom och ledarna i den nordligt belägna Tigrayregionen. Men där fanns en fiendskap som går långt tillbaka i tiden, och det var snarare den som bidrog till att utlösa det brutala krig som fortfarande pågår.
Extremväder kan påverka
Konflikterna i Nagorno-Karabakh i Azerbaijan och i Myanmar, som ICG menar inte heller beror på pandemin, riskerar dock att förvärras humanitärt på grund av hälsokrisen.
På en geopolitisk nivå har relationerna mellan Kina och USA försämrats under året. Men övriga relationer, såsom mellan Ryssland och ”väst”, Iran och USA, Saudiarabien och Israel med flera tycks vara ungefär som tidigare.
Klimatförändringarna och extrema väderomslag är en annan faktor som förväntas ställa till fortsatt stora problem för redan sårbara länder. Det i sin tur riskerar att skapa interna konflikter, bland annat i samband med folkförflyttningar.
Men det som mest oroar framöver är de extremt negativa effekterna på ekonomin som pandemin lett till. Den ekonomiska nedgången är redan värre än den världen upplevde efter andra världskriget, enligt Världsbanken, som uppskattar att 150 miljoner människor riskerar falla ner i extrem fattigdom.
Medan vissa delar av världen såsom Östasien, förutspås kunna återhämta sig snabbt, så ser det dystert ut i Afrika, Mellanöstern, Syd-
asien och Latinamerika. I många länder växer ojämlikheten snabbt.
Grogrund för populism
Allt sammantaget riskerar bli en grogrund för populistiska framgångar, enligt ICG. Det i sin tur kan även ses som ett hot mot den demokratiska utvecklingen.
Den extrema ekonomiska nedgången påverkar även utsikterna att bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med möjlighet till ansvarsutkrävande på alla nivåer, vilket är en del av det Globala målet 16 – fredliga och inkluderande samhällen.
Även den växande ojämlikheten i världen innebär en utveckling som försvårar både rättvisearbetet och målet om inklusion när samhället faller isär på grund av extrema skillnader mellan dess olika medborgare.
I en färsk människorättsrapport från Amnesty fInternational ramkommer att de som redan tidigare har varit sårbara – de fattiga, flyktingarna, kvinnor, barn, fångar samt olika slags minoriteter – har lidit mest av coronakrisen.
Dessutom har de nationella budgetarna urholkats rejält i många länder som kämpat hårt mot pandemin. Många har gjort stora investeringar i hälso- och sjukvården och för att säkra vaccintillgången. Det har kostat pengar och många stater har skuldsatt sig.
En del länder har även försökt stötta sin befolkning med matdistribution och finansiell hjälp. Ofta har det dock varit långt ifrån tillräckligt för att ersätta det som har gått förlorat när människor tvingats stänga ner verksamheter. Alla de som arbetar i den informella sektorn har stått helt utan hjälp.
Globala målet nummer 16, som alltså mäts genom att man tittar på statistik för mord, sexuellt våld, förekomsten av mutor, mord på journalister, människorättsaktivister och fackligt aktiva och huruvida människor känner sig säkra i sitt närområde, är en jätteutmaning.
Mord och sexuellt våld
I flera länder i världen där mordtalen är mycket höga är även straffriheten hög. Det gäller till exempel mord på människorättsaktivister, ofta personer som tillhör något av världens urfolk som försvarar mark och naturresurser, vilket är rekordhögt.
Sexuellt våld är utbrett, och används dessutom fortsatt som ett vapen i krig och konflikter. Sexuellt våld kan även ses som det yttersta uttrycket för våld mot kvinnor och brott mot kvinnors rättigheter – ett område som sett en stark backlash under 2020.
Det går säkert hitta exempel på enskilda länder där utvecklingen går i en positiv riktning. Men överlag har förutsättningarna för att uppnå nummer 16 av de Globala målen – fredliga och inkluderande samhällen – försämrats rejält under året.
Fakta
• De globala målen, även kallade hållbarhetsmålen, är en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling. De 17 globala målen har antagits av FN:s generalförsamling.
• Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen handlar om att: a) minska våldet samt bekämpa korruption och mutor inom den privata och statliga sektorn i alla länder. b) Främja fredliga och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. c) Skapa nationella lagar och handlingsplaner för fredliga och inkluderande samhällen.