Foto: AP Photo/Charles Krupa

LEDARE

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Krypto-kapitalismen är den nya evangelismen 

Av Nette Wermeld Enström

Hastigheten med vilken kryptoekonomin växer saknar motstycke. I dag värderas bitcoin, den största av alla kryptovalutor, rekordhögt. Allt från privatpersoner till pensionsfonder investerar i det nya guldet.

Varför? Vad kan bitcoin tillföra världen?

Vissa ser dess potential att skapa en från politiken oberoende ekonomi, vilket libertarianer och anarko-kapitalister drömt om sedan kapitalismens begynnelse. Andra menar att kryptovalutan ger instabila staters medborgare en chans att säkra kapital. Genom att investera i bitcoin är de enligt tesen inte längre utlämnande till nationella kriser, korruption, inflation etcetera. 

Det finns brister i liknande resonemang. Precis som andra valutor påverkas även bitcoin av konjunkturer och spekulationer. Den skapar också ett system som omöjliggör resursfördelning genom offentliga beslut, vilket är oförenligt med demokrati. Och sist, men inte minst, förutsätter den att människor har något att investera och tillgång till teknologin. Något som de mest utsatta i såväl instabila som stabila stater många gånger saknar. 

Ett ekonomiskt system som exkluderar och reproducerar ojämlikheter kräver politiska instrument för att motverka maktkoncentration och ökade klassklyftor, något som krypto-kapitalismen till sin natur inte har incitament för. Åtminstone inte i dagsläget. 

Men det finns också andra moln på kryptovalutans blåa himmel. Den verkliga atmosfären och mängden energi som nätverket slukar är ett av dem.

Bitcoins elförbrukning motsvarar för närvarande hälften av världens alla datahallars sammantaget. En analys från Cambridge-universitetet visar att kryptovalutan förbrukar mer än 121 terawatt-timmar per år, vilket är i nivå med hela Argentinas elförbrukning och långt över Finlands som ”bara” har en årsbasis om 85 terawatt-timmar. Det holländska forskningsinstitutet Digiconomist identifierar bitcoin som ett eskalerande miljöproblem och ett reellt klimathot. 

Om utvecklingen fortsätter i samma takt förbrukar bitcoin snart mer el än de flesta länder, tillsammans, på ett par av planetens mest folktäta kontinenter. Om bitcoin vore en nation skulle den redan tillhöra en av världens mest energislukande.

Bitcoin är redan en nation: Bitnation.

Och från en parallell krypto-ekonomi, ett expanderande Bitcoin-nätverk, till en global Bitnation med politiskt inflytande och makt är steget kort. En rapport från FN:s forskningsinstitut för social utveckling har pekat ut flera grupper av så kallade tekno-libertära evangelister som missionerar för bitcoin i utvecklingsländer. De lobbar och propagerar för en helt avreglerad marknad och verkar under paroller som ”teknologin frälser oss från staten.”

En av dessa grupper finns i Ghana, där den arbetar inom organisationen Afrika Youth Peace Call, vilken framställs som inhemsk men som styrs av amerikanska nyliberaler som Ken Schoolland och Louis James och libertarianer som Michael W Dean. De är alla engagerade i Bitnation Governance 2.0 operating system och hängivna kampen mot politiska institutioner. Om de bidrar med något på den afrikanska kontinenten så är det instabilitet, precis det bitcoin sedan ska frälsa individen från. 

Bitnation verkar på olika nivåer. Ibland riktar det också insatser mot flyktingar och sluter avtal med stater (ironiskt nog) där det erbjuder visa-kort och flyktingbidrag. Estland är ett exempel. 

Det är lätt att förväxla liknande välgörenhetsprojekt med frihetlig socialism, men Bitnation är allt annat än ett demokratiskt nätverk. Här ryms även fascistiska grupperingar och en nazistisk fraktion, för att ta andra exempel. Och apropå fascism, vid en närmare blick är det tydligt att blockkedjans algoritmer mer begränsar än befriar. 

Vår tids evangelism, den tekno-libertarianska och neo-hobbesianska kryptokapitalismen, kommer inte utan eftergifter. Frälsningen kostar: rättigheter och ren luft. Priset är frihet.

Debatter om ekonomisk politik där statens roll kritiseras underifrån, på riktigt.

Okritisk teknikoptimism där kärnkraft ses som energifrågans universallösning.

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.