”Gräv inte din egen grav med din kniv och gaffel”, lyder ett engelskt ordspråk. En ohälsosam diet utgör en större risk för sjukdomar och dödlighet än osäker sex och användning av alkohol, droger och tobak tillsammans.

Men trots bevis kring ”den västerländska snabbmatens” hälsomässiga nackdelar tar ”skräpmat” världen med storm, särskilt i tredje världen. År 2050 måste världen se annorlunda ut, både för naturen och människor. Den rakaste vägen dit går, menar forskare, via mattallriken.

Av Klas Lundström

MENTAL OHÄLSA På 1950-talet pågick en upplysningskampanj i Sverige. En av uppmaningarna löd, ungefär, ”ät fisk, bli frisk”. En uppmaning utbasunerad i en tid då det svenska samhället och omvärlden genomlevde enorma förändringar, modernisering och industriell växtvärk.

I Sverige byggdes en välfärdsstat, på kontinenten och i flera hörn av världen sopades spåren efter andra världskriget alltjämt undan.

Världen var likväl på väg att må bättre. Och förbättrad fysisk och psykisk hälsa fick god hjälp på traven av revolutionerande forskningsgenombrott. Antibiotikan revolutionerade sjukvården och räddade människor undan döden i vad som i dag betraktas som lindriga och fullt behandlingsbara krämpor.

På 2020-talet ser världen på många sätt annorlunda ut. De moderna samhällen som byggdes efter andra världskriget har korsat en rad avgörande krön, både ifråga om resursutvinning och klimatpåverkan. På hälsofronten breder resistens mot antibiotika och mediciner ut sig medan mental ohälsa plågar mer än en miljard av planetens invånare, enligt Världshälsoorganisationen.

På hälsofronten mycken nytt

Liksom under 1950-talets Sverige ser forskare mattallriken som ett effektivt vapen i kampen mot mental ohälsa. De senare årens forskning tyder också på att allvarlig mental ohälsa kan bekämpas med annat än antidepressiva substanser eller, om så blir fallet, bruk av preskriberade psykedeliska droger – utan, kort och gott, ökad kostmedvetenhet.

Kommunikationen mellan en människas hjärna och de biljontals mikroorganismer som återfinns i magen har också kartlagts. Obalansen i buken länkas numera samman med en rad neurologiska störningar, till exempel Alzheimers sjukdom, autismspektrumtillstånd, multipel skleros samt Parkinsons och Huntingtons sjukdom.

”Hjärnans funktion, humör och mentala hälsa förefaller intrikat sammankopplad till vad människor äter genom tarmhjärnaxeln, vilket avvägs av tarmmikrobiomet”, skriver vetenskapsjournalisten Clare Watson i en granskning publicerad i Nature.

Förlorade kunskaper

I samma granskning intervjuas Amy Loughman, bukmikrobiomforskare vid Deakin University i Australien. Enligt Loughman har flera sekel gamla kunskaper mer eller mindre gått vilse i det moderna samhället.

– Att det finns en länk mellan hjärnan och vad folk äter är något som uråldrig visdom har berättat för oss under lång tid, säger Amy Loughman.

En studie i Nature Reviews Neuroscience 2010 konstaterade att ”kostmanipulationer är en livskraftig strategi för att förbättra kognitiva förmågor och skydda hjärnan från skador, främja återhämtning och motverka effekter av åldrande”.

Hur långt kan man då gå under parollen om nyttig mat som nyckeln till mental balans? Rätt så långt, hävdar Amy Loughman. Högfibrig kost såsom frukter, grönsaker och fullkorn skyddar i högre utsträckning än annan kost mot inflammationer genom att skydda tarmväggen.

Annan kost i det här fallet går under paraplynamnet: snabbmat.

Snabbare, smakrikare, sämre

I dokumentären Super size me från 2004 kartlägger regissören Morgan Spurlock sitt eget fysiska och psykiska välmående innan, under och efter en 30-dagarsdiet baserad på snabbmat från den största snabbmatskedjan globalt sett: McDonalds. Tappad ork, försämrad social förmåga, ökad mental oro är några av de ledord som Spurlock vittnar om.

Och han är knappast ensam om att bunkra skrovmål i parti och minut. Prisvänlig och smakrik mat från snabbmatskedjor har sedan 1950-talet tagit mer eller mindre hela planeten med storm – med och allvarliga hälsoföljder.

Hans i hand med snabbmatsrevolutionen har transfetter, socker och syror äntrat alltfler människors vardag och länkas i en studie Frontiers in Neuroscience samman med ökad mental ohälsa vid sidan om diabetes och övervikt:

”Vid sidan av dessa tillstånd har de senaste åren sett en gradvis och signifikant ökning av förekomsten av hjärnsjukdomar, särskilt humörsjukdomar”, menar rapportförfattarna.

Succéartad snabbmatskolonialism

Rådande konsensus kring snabbmatens negativa hälsoeffekter märks emellertid inte av i granskningen av snabbmatsindustrins globala expansion. 2019 beräknades snabbmatsmarknaden vara värderad till 6 000 miljarder kronor – en siffra som tros stiga till 900 miljarder kronor till år 2027.

Och vad bottnar denna himmelklättring i? Alla behöver äta för att överleva och gör således mat till en odödlig industri. En annan bakomliggande orsak – tror marknadsundersökningsinstitutet Research and Markets – är kvinnors växande intåg på den globala arbetsmarknaden, vilket ökar behovet av snabbtillagade maträtter för att få ett hektiska vardagsscheman att gå runt.

Andra bidragande orsaker till snabbmatsglobaliseringen är medieexponering, annonsering och ett resande människosläkte som gör att marknadsidéer och matupplevelser migrerar och slår rot.

En ökad medvetenhet och statliga interventioner mot exempelvis transfetter ställer dock högre krav på snabbmatsindustrin som på sina menyer allt mer erbjuder produkter presenterade som ”låga på kalorier” och ”organiska”. En utveckling som i hög utsträckning också kan regleras av konsumenter, bedömer Research and Markets:

”Marknaden beräknas växa under de kommande åren genom att erbjuda menyer anpassade efter människors och regioners smak, samt genom att modifiera snabbmatmenyer till frukost eller middag och utöka leveransservice.”

Global utveckling – globalt lidande

Oklart är hur stor skada den globala snabbmatskolonialismen redan har åsamkat. I mitten av 1990-talet kunde en longitudinell studie i Obesity visa att övervikt och undernärdhet gick hand i hand i en kåkstad i brasilianska São Paulo.

Långsiktiga hälsokonsekvenser av ”nutritionshämning”, som fenomenet kallas, påträffas i en rad tillväxtländer och nationer som upplevt genomgripande politiska och ekonomiska förändringar, såsom Kina, Ryssland och Sydafrika. Fallande köttpriser och billig och ständig tillgång till exempelvis läsk, sötsaker och snabbmat utgör ett hot mot ”den globala hälsan”, fastslår The American Journal of Nutrition.

Finanskrisen 2007–2008 hade stor påverkan på matpriser under krisens efterföljande år. Priset på stapelvaror som majs, ris och vete sköt i höjden och tvingade miljontals människor i låg- och medelinkomstländer att tillgodose sig på det moderna västerländska samhällets tallriksmodell.

”Människor arbetade märkbart hårdare för att hålla sig mätta. Uppemot en miljard människor uppskattades vara hungriga eller undernärda runtom i världen vid tiden för livsmedelskrisen 2008”, konstaterade Oxfam i en rapport som samlade in data från Bolivia, Indonesien, Kenya, Pakistan, Vietnam och Zambia.

En global matkris innebar gynnsamma tider för snabbmatsindustrin och försämrade arbetsvillkor för kvinnor som tvingades ta osäkra jobb för att försörja sina familjer – men likväl ekonomiskt eller socialt förmögna att samla dem runt middagsbordet och en nyttig maträtt.

Under samma matkris konstaterade en studie i Globalization and Health att finanspolitiska beslut bär lika stor skuld till växande nutritionsdesperation. Frihandelsavtalet Cafta röstades igenom i den amerikanska senaten 2005 med en rösts marginal och medförde stora omedelbara konsekvenser för Centralamerikas mentala hälsa. En kontinentalt förändrad matkultur som sett snabbmatskedjors skattepositiva förutsättningar slå hårt mot lokala restaurangnäringar och inhemska gastronomikulturer. Övergången till plastbrickmenyer länkas också samman med stigande fetma och kroniska sjukdomar såsom cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

”Med tanke på de betydande kostnaderna för kroniska sjukdomar för hälso- och sjukvårdssystem, enskilda individer och samhället i stort är det viktigt att förebyggande hälsoåtgärder hanterar den här typen av uppströmsdeterminanter för dålig kost”, skriver rapportförfattarna.

Handling krävs – i dag

Marknads- och matkultursutvecklingen löper stick i stäv med vedertagen forskning om matens potentiellt höga mentala prislapp. Varför?

I en värld präglad av växande klyftor mellan rika och fattiga står alltfler handfallna inför det potentiella missbruk och beroendebeteende som snabbmatens socker- och saltinnehåll medför i utsatta befolkningsgrupper.

Mångfald är en nyckel inte bara till mental balans, utan även till individuell dito. År 2050 beräknas planeten vara bebodd av tio miljarder människor. Och vid det laget bör mänsklig hälsa och ekologisk hållbarhet vara sammanlänkade – de hör nämligen samman.

Men frånvaron av vetenskapliga mål för att uppnå hälsosam kost från hållbara livsmedelssystem har hittills hindrat omfattande och samordnade insatser med sikte på att omvandla det globala livsmedelssystemet, menar en forskarkommission – bland annat bestående av Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet – som i The Lancet 2019 lade fram sina förslag för en framtida hälsosam diet – och hållbar planet:

”Fakta är tillräcklig och stark nog för att motivera åtgärder. Fördröjning kommer öka sannolikheten att varken uppnå hållbarhetsmålen eller Parisavtalet.”

Handling – politisk, ekonomisk, social och individuell – är av nöden. Redan idag.

”Denna kommission visar att en stor livsmedelsomvandling är både nödvändig och uppnåelig,” summerar kommissionen.