I lördags hölls en fastedag i Indien i protest mot de tre jordbruksreformer som bönder i landet demonstrerat emot i över två månader. Fastedagen planerades in efter att förra tisdagens protester lett till våldsamheter.

– Läget är spänt, säger Sheelu Francis från Women’s collective som deltagit i protesterna till Tidningen Global.

Av Bella Frank

INDIEN Nya protester var planerade till denna vecka, inte minst i samband med måndagens presentation av budgeten, men flera protester ställdes in i efter förra veckans våldsamheter.

– Vi hade planerat en demonstration utanför parlamentet på måndag [den 1 februari] när budgeten presenteras men på grund av våldsamheterna den 26 januari har den ställts in, och istället har vi en fastedag, säger Sheelu Francis, en av grundarna till Women’s collective som bland annat arbetar med kvinnor som jobbar inom jordbruket – ofta utan att äga sin egen mark – i den sydöstra delstaten Tamil Nadu. Women’s collective har deltagit i protetsterna på olika sätt sedan de bröt ut i höstas.

Det var på tisdagen den 26 januari, republikens dag, som tusentals demonstranter stormade det historiska röda fortet inne i New Delhi där landets ledare varje år hissar den indiska flaggan i samband med landets självständighetsdag i augusti.

Fredliga protester

Lördagens fasta var ett sätt att på ett fredligt sätt fortsätta protestera mot tre lagar som regeringen med Narendra Modi i spetsen vill införa för att modernisera landets jordbrukssektor som i dag sysselsätter omkring hälften av landets befolkning men samtidigt inte står för mer än omkring 17–18 procent av landets BNP.

Premiärminister Modi har hävdat att lagarna ska ge bönder större möjlighet och valfrihet att sälja sina produkter till vem de vill. I och med lagreformerna ska man bland annat skapa marknader utanför de omkring 7 000 reglerade marknaderna som används i dag, så kallade mandis.

Men bönder i landet, varav en stor del är småbönder, menar att jordbruksreformerna kommer att försämra böndernas villkor :

– Det är väldigt viktigt att alla tre lagar dras tillbaka, de slår mot bönderna. Lagarna är helt ärligt företagens egen skapelse, säger Sheelu Francis.

Genom att kunna vända sig direkt till köpare ska bönder, är tanken, kunna förhandla sig till högre priser för sina produkter men enligt många bönder gör detta dem bara mer sårbara inför storföretag som de menar kommer att kunna pressa priserna på grödorna liksom inskränka böndernas valmöjligheter genom att diktera vilka grödor de vill att bönderna ska odla bland annat.

Minimipriser en bas

Sheelu Francis menar att det nuvarande systemet inte är perfekt men avsevärt bättre än det som väntar:

– Vi säger inte att mandis är det bästa tänkbara men nu kan bönderna gå samman och förhandla, och när det finns minimipriser finns det i alla fall en bas att utgå ifrån, säger hon och syftar på att det finns prisgarantier inom de reglerade marknaderna på en rad grödor som bönder också befarar kommer att försvinna:

– När det inte finns några minimipriser kommer företagen att bestämma priserna.

Bönder har protesterat i stadens utkanter sedan december förra året, många har kört dit med sina traktorer och byggt upp temporära boplatser där. Efter förra veckans våldsamheter har spänningarna ökat. Myndigheter har stängt av el och wifi-täckningen, liksom fraktat bort de portabla toaletter som funnits där.

– Människor har inte längre möjlighet att kommunicera med varandra och den lokala polisen har uppmanat dem att lämna området. Och en grupp människor som vi inte vet vilka de är men som kallat sig lokala invånare har organiserat en demonstration mot bönderna.

– Samtidigt har bönderna kategoriskt sagt att man inte kommer att flytta på sig förrän lagarna dras tillbaka, säger Sheelu Francis.