Mål 12 i de globala målen handlar om att ställa om till och främja hållbar konsumtion och produktion. Målet är uppsatt för att belysa vikten av hållbar konsumtion och produktion för att vi ska minska den negativa påverkan på klimat och miljö samt vår hälsa som våra konsumtionsmönster bidrar till.

Av Christin Sandberg/Italien

Det är ett mål med en inbyggd motsägelse. Det stora problemet är att vi konsumerar för mycket, så frågan är om konsumtion och hållbarhet överhuvudtaget är förenliga.

Vi svenskar har en materiell välfärd långt över genomsnittet i världen. I själva verket överkonsumerar vi allt. Vi äter för mycket kött, vi flyger och kör för mycket bil och vi köper på tok för mycket prylar, allt ifrån mobiler till möbler och kläder.

Vi lever som om det fanns 4,2 jordklot, enligt Naturskyddsföreningen. Det innebär att vi bidrar till att skogar huggs ner, vatten förorenas, hav fylls av plast, växt- och djurarter utrotas och klimatförändringen förvärras. Och förändringen sker hos oss i Sverige, inte minst i Sápmi i norr som är hårt drabbat av klimatförändringarna, särskilt temperaturhöjningen de senaste tio åren. Men särskilt hårt drabbas många utvecklingsländer av de negativa konsekvenserna av våra levnadsvanor, som bidrar till klimatförändringar och annan miljöpåverkan, vilket innebär ökad fattigdom och minskad välfärd.

Enligt Naturskyddsföreningen måste vi förändra våra konsumtionsmönster radikalt om vi ska nå FN:s mål om en hållbar konsumtion och produktion till år 2030.

Att konsumera och producera hållbart handlar om att producera och konsumera inom planetens gränser, menar Naturvårdsverket.

Som det ser ut i dag, använder vi mer naturresurser än vad naturen hinner återskapa. Den takt, i vilken vi utvinner ändliga råvaror, exempelvis metaller och andra grundämnen, kan leda till att råvarorna i framtiden tar slut. Just nu bidrar vi till massutrotning av arter, så kallad biologisk mångfald, genom vårt sätt att leva.

Råvarorna tar slut

Det är jobbigt att ta in, men så är det. Och det finns ingen genväg ut.

Men så går man till regeringens hemsida.

Där kan man läsa att konsumera och producera hållbart handlar om att utnyttja resurser på ett effektivt sätt. Det handlar bara om att hålla nere påverkan på miljön, inte minst från farliga kemikalier vid produktionen.

Vidare kan man läsa att en omställning till hållbar produktion inte bara innebär miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, näringslivsutveckling på en global marknad, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa och i förlängningen även minskad fattigdom. Hållbara konsumtions- och produktionsmönster är en förutsättning för att ställa om till en grön ekonomi och för en hållbar utveckling.

Är de här två skilda perspektiven verkligen förenliga, kan man fråga sig?

Hållbar produktion ses som en möjlighet för företag att tjäna mer pengar. Svensken är mer miljömedveten och därför också mer benägen att köpa hållbart producerade varor och tjänster.

Men då är vi återigen vid roten av problemet. Att vi konsumerar för mycket.

En cirkulär ekonomi

Samhället måste också struktureras om till en cirkulär ekonomi, föreslår Naturvårdsverket.

”En cirkulär ekonomi är motsatsen till den traditionella, linjära ekonomin som vi har i dag. Istället för att tillverka, köpa, använda och sedan slänga sakerna, utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen – allt för att tära mindre på jordens resurser och minska vårt avfall. Ett modernt ord för kretslopp helt enkelt.”

Kort och gott handlar det om att reparera, återbruka och materialåtervinna. I stor skala.

Det enda hållbara skulle vara att bli självförsörjande, alternativt leva på allt som finns i ens närhet, och som man har tillgång till,
helst utan transport. Det är dock inte möjligt i städerna.

Förutom den ohållbara konsumtionen i de rika länderna är ett annat socialt hinder för hållbarhet den snabba befolkningsökningen, inte minst växer befolkningen i många storstadsområden i flera länder i världen.

Undersöka drivkrafterna

I artikeln Konsumtion och hållbarhet – hur går det ihop? från Centrum för konsumtionsforskning vid Göteborgs universitet skriver tre forskare att ”trots att miljömedvetenhet är stor fortsätter konsumtionen att öka och konsumenter fortsätter agera på ett icke hållbart sätt. Det beror på att det är många faktorer som spelar in när det gäller hur och varför vi konsumerar. Därför är det viktigt att undersöka drivkrafterna bakom konsumtionen”, poängterar forskarna.

– Det handlar om pris, utbud, infrastruktur och teknik, och inte minst sociokulturella aspekter som mode, normer, identitet och status. Reklam och sociala medier är viktiga influenser, säger Christian Fuentes, en av forskarna i artikeln.

– I konsumtionssamhället är det konsumtion som utgör normen, säger Niklas Sörum.

De skriver att den stora uppmärksamhet som plastkassarnas ”försvinnande” från butikerna fick var oproportionerligt stort och flyttade fokus från viktigare åtgärder. Det finns aktiviteter som förorenar betydligt värre och i större skala än just plastpåsar.

– När så många faktorer spelar in, räcker det inte med enkla lösningar som att driva informationskampanjer, påpekar Ulrika Holmberg i artikeln.           

Källor: Göteborgs universitet, regeringen.se, globala målen,
FN, Naturskyddsföreningen, researchgate.net mfl.