Oron i samhÀllen i anslutning till urangruvorna Àr utbredd o ch sjukdomsfall har verifierats med förmodade lÀnkar till utvinningen. Staden Arlit, nÀra Somair uranium mine, norra Nigeria. Foto:Wikipedia

Ă„terblick

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Niger, Frankrike och urankupperna­

Utan Niger stannar Frankrike. SĂ„vĂ€l gatlyktorna i den normandiska staden Rouen som Eiffeltornets lampor tĂ€nds av uran utvunnet i Nigers ogĂ€stvĂ€nliga öken. I ett land dĂ€r uranet – och inte landets invĂ„nare – dikterar över den politiska utvecklingen.

Av Klas Lundström

NIGER I februari 2010 störtades Nigers president Mamadou Tandja i en statskupp. MilitÀren, ledd av arméofficeren Salou Djibo, tog rygg pÄ det utbredda missnöjet med Tandjas oförmÄga att dÀmpa hunger och skydda Nigers 20 miljoner invÄnare frÄn ihÄllande torka.

Eller sÄ var det Tandjas tur att bli avsatt?

MĂ„nga av kuppmakarna 2010 stod Tandja nĂ€ra – och Tandja hade i sin tur bidragit till att störta Nigers förste president Hamani Diori 1974, efter Ă„r av svĂ€lt och torka. Och sedan 1974 har Niger varit skĂ„deplats för en rad kupper och kuppförsök. I bakgrunden, som en indirekt politisk spelare med Nigers starkaste lĂ€nk till omvĂ€rlden, finns uranet.

Öknens ”gula kakor”

SahelbÀltet, den halvtorra grÀnszonen som separerar Saharaöknen i norr med Afrikas bördiga omrÄden söderut, var lÀnge franskt territorium. I början av 1960-talet stred fransk armé mot algeriska befrielserörelser samtidigt som landet genomförde kÀrnvapenprov i In Eker-regionen. 1962 blev Algeriet sjÀlvstÀndigt och Frankrikes dröm om herravÀlde över Sahara sprack. 1960 hade Niger vunnit sjÀlvstÀndighet.

KĂ€rnvapenprogrammet och de civila kĂ€rnkraftverken var likvĂ€l i behov av uran. Prospekteringar blev till lyckosamma trĂ€ffar i norra Niger, nĂ€ra grĂ€nsen till Algeriet. Uranutvinning pĂ„börjades 1971, dĂ„ Niger var i behov av hĂ„rdvaluta till följd av torrslagna boskaps- och jordbruksekonomier. Men förhandlingslĂ€get var uselt och fastĂ€n Niger Ă€r vĂ€rldens fjĂ€rde största uranproducent (efter Kanada, Australien och Kazakstan) har utvinningen av ”gula kakor” – som till 1 procent bestĂ„r av uran-235, och frammanar en kedjereaktion – inte lyft landet pĂ„ hĂ„llbara ekonomiska fötter.

”Uranproduktionen kantades av konflikter mellan olika parter”, skriver historikern och SahelkĂ€nnaren Emmanuel GrĂ©goire i en essĂ€.

Nigeriska presidenter och kuppledare Ă„ ena sidan, det offentligĂ€gda franska energibolaget Areva (numera Orano) Ă„ den andra. LĂ€gg dĂ€rtill tuaregrebeller som genom Ă„ren attackerat uranindustrin som de menar etablerat sig pĂ„ ”ockuperad mark”, som tuaregnomader vallat boskap lĂ€ngs i flera sekel.

”Urankuppen” 1974

Kort före statskuppen 1974 vĂ€nde sig president Hamani till Frankrike med krav pĂ„ bĂ€ttre avkastning för Nigers ”gula kakor”. En begĂ€ran helt i linje med höjda uranpriser till följd av OPEC-lĂ€ndernas upptrissade oljepriser 1973. Den franska regeringen fann dock kraven oacceptabla och lĂ€get var lĂ„st inför en sista förhandlingsrunda den 18 april 1974.

Tre dagar dessförinnan, den 15 april, störtades Hamani.

Resursen blir förbannelse

Emmanuel Grégoire anser att omstÀndigheterna kring 1974-kuppen understryker Frankrikes fortsatta inflytande över Nigers politiska rum:

”Det Ă€r troligt att den franska underrĂ€ttelsetjĂ€nsten fick nys om vad som höll pĂ„ att hĂ€nda i [huvudstaden] Niamey, dĂ€r den franska armĂ©n höll sig ovanligt lugn under kuppen. Möjligheten att en konspiration Ă€gde rum kan inte uteslutas”, skriver han.

Frankrike sÄg heller inte med blida ögon pÄ de knutna banden mellan Hamanis Niger och Muammar Gaddafis Libyen. Libyen kom till Nigers undsÀttning under svÀltkatastrofen och lovade ekonomiskt och tekniskt bistÄnd till Nigers uranindustri.

”Urankuppen” 2010

UranomstÀndigheter fortsÀtter svÀva i bakgrunden av nigeriska statskupper. Den naturresurs som skulle lyfta landet ur fattigdom har blivit en förbannelse och hinder pÄ vÀgen till vÀlstÄnd.

2010 var Areva upprört inför bolagets omförhandlingar av uranavtalet med den nigeriska staten. Det ryktades om skattehöjningar pÄ omrÄden som Areva och dess tvÄ dotterbolag dittills erhÄllit skattelÀttnader eller totala skattebefrielser ifrÄn. DÀribland miljöskydd.

I en rapport 2013 skriver Danska institutet för internationella studier (DIIS) att radioaktivt skrĂ€p frĂ„n Nigers urandagbrott enkelt nĂ„r vattenkĂ€llor och kontaminerar jordlager som dĂ€refter utsĂ€tter allmĂ€nheten – exempelvis skolor – för hĂ€lsovĂ„dliga nivĂ„er. Även fordon som anvĂ€nds i uranproduktionen Ă„ker till och frĂ„n samhĂ€llen.

”Farorna Ă€r tydliga”, sĂ€ger ett rapportvittne. ”Radioaktivt skrĂ€p förvaras i den fria luften. Det Ă€r vĂ€lkĂ€nda fakta. HĂ€lsofarliga nivĂ„er pĂ„trĂ€ffas i skolor, i luften, i vattenkĂ€llor.”

Strax före kuppen 2010 erkÀnde dÄvarande miljöminister Mohamed Akotey i en intervju med al-Jazeera att regeringen borde stÀrka insynen i urangruvorna. En bristande insyn som lÀnge inneburit att Areva fÄtt författa sina egna miljömeriter.

”Urangate” – korruption och penningtvĂ€tt

Statskuppen 2010 resulterade i ett nytt avtal mellan Areva och den nigeriska staten 2011. Ett avtal som fĂ„tt öknamnet ”Urangate” efter att en fransk utredning visat pĂ„ korruption, maktmissbruk och penningtvĂ€tt. Nigers befolkning tros ha gĂ„tt miste om cirka 40 miljarder i uranintĂ€kter.

60 Ă„r efter att Sahelkolonier vann sjĂ€lvstĂ€ndighet och utmanade Frankrikes mineralutvinning och militĂ€ra nĂ€rvaro stĂ„r nya aktörer pĂ„ tröskeln, redo att handla med Nigers ”gula kakor”. I takt med vĂ€xande krav pĂ„ energiomstĂ€llningar har vĂ€rldens tvĂ„ största utvecklingsekonomier – Kina och Indien – aviserat storsatsningar pĂ„ kĂ€rnkraft. Även Brasilien, Kanada och USA finns pĂ„ plats. En utveckling som fĂ„r historikern och SahelkĂ€nnaren Emmanuel GrĂ©goire att tala om ett paradigmskifte:

”Den ökade pressen frĂ„n nya aktörer i franska domĂ€ner Ă€r en globaliseringskonsekvens dĂ€r Sahariska Niger ges en ny roll i mineralkapplöpningen”, skriver han.

TÀnt i Frankrike, slÀckt i Niger

En urankapplöpning som Nigers invÄnare inte deltar i annat Àn som ofrivilliga ÄskÄdare. Ett minerallopp som Àven vÀntas medföra konsekvenser för Nigers jordar, boskap och invÄnarnas egna kroppar. Oron i samhÀllen i anslutning till urangruvorna Àr utbredd och sjukdomsfall har verifierats med förmodade lÀnkar till utvinningen. Men miljöskÀl eller radioaktiva lÀr inte ses som skÀl nog för makten i Niamey att stÀnga uranindustrin.

Nigers betydelse i det globala rummet bör inte underskattas, understryker Anne-Sophie Simpere vid franska Oxfam. DÀrför Àr det ocksÄ omvÀrldens ansvar att jÀmna ut maktförhÄllandena i SahelbÀltet:

”I Frankrike tĂ€nds en av tre lampor tack vare nigeriskt uran. I Niger saknar 90 procent tillgĂ„ng till elektricitet. Den hĂ€r situationen kan inte fortgĂ„â€, skriver hon i en rapport för Oxfam.

Fakta: Niger – uranbrunnen i Sahara

Niger Àr till ytan tre gÄnger sÄ stort som Sverige med 22 miljoner invÄnare och bestÄr frÀmst av öken och halvöken.

Sedan sjÀlvstÀndigheten 1960 har Niger styrts av militÀrregimer under lÄnga perioder. Nomadfolket tuaregerna för vÀpnad kamp för ökade sociala och politiska rÀttigheter och pÄ senare Är har extremistgrupper skapat stora spÀnningar.

Ekonomin baseras pÄ export av uran, en industri som förblivit föremÄl för korruption, penningtvÀtt och maktkamp. General Salou Djibo, som avsatte president Mamadou Tandja i en statskupp 2010 Àmnar kandidera i presidentvalet i december 2020.

KĂ€llor: BBC, Oxfam, Utrikespolitiska institutet.

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter
StÀng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.