ledare

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Vi har alla ett ansvar att stoppa landgrabbing

Av Daniela Portocarrero

LEDARE Efter finanskrisen 2008 skapades en ny trend världen över, investerare sökte efter en säker plats där de kunde låta sina pengar växa och mark målades starkt upp som den säkraste investeringen. I ett uppblåst narrativ om en skrämmande framtid av matbrist på en överbefolkad planet, satsades ofattbart stora summor på att köpa upp billigt utsåld mark för storskaligt och enformigt jordbruk. Landgrabbing, eller landrush (alltså en rush för att hitta och köpa land) har varit populärt sedan finanskrisen och liknar vid närmare eftertanke kolonialtidens sätt att dela upp ”tillgängliga” kontinenter med karta och linjal.

Landgrabbing är, kanske inte så oväntat, inte ett nytt fenomen. Istället har detta fenomen gått i vågor som tillåter hela kulturer att glömma och i bästa fall förlåta. Sakta men säkert tillåts processen fortgå igen, ofta inom en ”white savior”-anda. Med detta menas här västerländskt intresse i omvärlden som ofta kläs i en välvilja att dela med sig av västerländsk utveckling, som om hela världen låg och väntade på att bli upplysta av väst.

Vissa forskare inom ämnet talar om tre vågor av landgrabbing. Den tidiga kolonialtiden illustrerar här den första vågen och relaterar till bilden av en mängd gamla vita män kring ett runt bord där en karta ligger utbredd, diskussionen berör ”orört land” i Afrika och hur de ska dela denna rikedom emellan sig. Hur många människoliv som denna gränsdragning tog i historien som följde är svårt att beräkna, det går dock att konstatera att Afrika hade varit en helt annan kontinent idag om denna tidiga landgrabbing aldrig skett.

Den andra vågen inträffade under 1980-90-talet när fler och fler utvecklingsländer började att öppna upp för den globala marknaden och neoliberal politik. Då investerades det hej vilt inom bland annat turism, gruvindustri och skogsbruk.

Den tredje vågen är den vi surfar på i nuläget, med start i finanskrisen och pågående än idag. En period där globala aktörer rör sig mot bland annat sköra regeringar och köper upp statlig eller privat mark för att odla genmodifierad mat eller biobränsle till en värld som vill avsäga sig fossila bränslen. Många av de investeringsmöjligheter som lockade efter finanskrisen var relaterade till framtidsprognoser kring behovet av omställning, något som bidragit till ett enormt markbehov för odling av biobränslen som majs, soja och socker. Detta är en stor orsak till den horribla avskogningen av regnskogar samt utarmningen av redan påfrestande jordar.

Idag utförs landgrabbing med hjälp av bland annat pensionsfonder, regeringar och multinationella bolag. Det finns otaliga exempel på när mark i framför allt Afrika, Asien och Latinamerika målas upp som tillgängligt, trots att det ofta bor lokalbefolkning där. Investerare menar att de skapar arbete och bidrar till att främja utvecklingsländernas jordbruk, medan människorättsorganisationer som FIAN menar att investerarna bryter mot småbrukares och urfolks mänskliga rättigheter. Detta då lokalbefolkningen som berörs tenderar att förlora tillgången samt kontrollen över sin mark, marken som i många fall är deras inkomstkälla.

Landgrabbing är i många kontexter väldigt komplext, detta gör det svårt att spåra vem som egentligen är ansvarig och vad man kan eller bör göra för att motverka orättvisorna. Man skulle dock kunna börja med att önska ett skifte i allmänna prioriteringar. Marknaden får helt enkelt inte stå över människan och/eller naturens värde. Landgrabbing borde vara något som regeringar aktivt försöker stoppa, istället för att sopa fenomenet under mattan och se till att pengarna fortsätter att rulla in från utnyttjade av folk och marker. Vidare kan man som civilperson se över vart ens pensionsfonder är placerade och kräva ett ansvarsfullt investerande av sin stat. Kunskap är också makt.

Medmänsklighet. 

Girighet. 

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.