Tusentals lärare i Chicago strejkade den gångna hösten bland annat för att höja sina löner och för att kunna undervisa färre elever i varje klass. Foto: Ashlee Rezin Garcia//AP/TT

Reportage

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Strejkvågen

Lärare är en av de yrkesgrupper i USA som gått ut i strejk de senaste åren, trots att majoriteten av delstaterna i USA förbjuder lärarstrejker. Strejkvågen förklaras bland annat med att tidigare framgångsrika strejker gör att allt fler lägger ner arbetet i kamp för bättre villkor. Antalet arbetare som gått ut i strejk har ökat kraftigt på senare år – antalet strejkande 2018 och 2019 var lika högt som under 1980-talet.  

Av  Bella Frank

USA Inför skolstarten har många lärarfack i USA hotat att strejka i protest mot att skolanställd personal kan utsättas för risker att smittas av coronaviruset, när flera delstater har aviserat en tillbakagång till klassrums-baserade lektioner.

Ett av de lärarfack som har hotat med strejk för att få igenom säkrare arbetsmiljö under coronapandemin är Chicago teachers’ union (CTU), som i augusti förhandlade med stadens skolförvaltning om villkoren för en återgång till undervisning i klassrum i november i år. CTU motsätter sig att annan skolpersonal än lärare – som kontorister och administratörer – redan i nuläget förväntas arbeta från skolan, även i de fall arbetet kan utföras på annan plats.

Lärare har slagit läger utanför Arizonas lagstiftande församling i samband med budgetförhandlingar i maj 2018. Trots tusentals namninsamlingar lyckades inte lärarna få igenom sina krav. Foto: Matt York/AP/TT
Strejkade elva dagar

CTU – som förutom lärare också organiserar annan skolpersonal som lärarassistenter och administratörer – skriver på sin hemsida: ”Allt arbete som kan skötas på distans ska ske på distans. Alla CTU-medlemmar ska ha samma rättigheter.”

Att CTU är en svår motståndare blev Chicagos skoldistrikt Chicago public schools och stadens borgmästare Lori Lightfoot varse förra året.

Den 17 oktober 2019 gick 25 000 lärare och annan skolpersonal ut i strejk i fjorton dagar. Det var den näst längsta lärarstrejken i stadens historia. CTU strejkade inte bara för bättre löner och villkor för sina medlemmar utan även för bättre skolor och större resurser för eleverna – och fick igenom flera, om än inte alla, sina krav. Ett tak på antalet elever i varje klass, skolsköterskor och socialarbetare i alla skolor och ett första steg för att få tillbaka skolbibliotekarier. CTU hade också, liksom flera andra lärarfack före dem, organiserat lokalsamhället långt innan de gick ut i strejk.

”25  tusen lärare
och annan skolpersonal
gick ut i strejk i Chicago.”

 – Vi förhandlade i över tio månader, strejkade i elva dagar, och hela tiden stod föräldrar, elever och samhällsinvånare bakom oss. I dag återvänder vi till klassrummen med verkliga och varaktiga förändringar för våra elever och för folk i den här staden, sade CTU:s ordförande Jesse Sharkey till fackets hemsida förra hösten.

Förebygga hemlöshet

Fackföreningen har också krävt att Chicago public schools ska göra mer för att förebygga hemlöshet bland Chicagos elever, något som i dagsläget är ett stort problem. I och med strejken förra året har pengar skjutits till för att anställa personal som ska stötta familjer som behöver hjälp att hitta bostad.

– Det här var inte bara en strid för att mildra skadorna av åtstramningspolitiken, det var en strid för att skapa villkor som både elever och lärare behöver.

– Den här strejken, liksom så många andra strider som handlar om att betala för vår framtid, handlar om att bygga den politiska viljan för att stärka våra offentliga skolor så att alla barn har en möjlighet till framgång, sade ordföranden för lärarförbundet American federation of teachers, Randi Weingarten.

I februari 2019 gick lärare i Colorado ut i strejk för första gången på 25 år. Foto: David Zalubowski/AP/TT
Del av större trend

De strejkande lärarna är en del av en större trend. 485 000 arbetare deltog i olika former av arbetsnedläggelse under 2018, vilket är en kraftig ökning från året innan då bara 25 000 personer strejkade. Det är också den största siffran sedan mitten av 1980-talet enligt siffror från US Bureau of statistics. Förra året var siffran 425 000 då bland annat 46 000 bilarbetare vid GM:s fabriker strejkade i 29 dagar under hösten.

Förra höstens Chicagostrejk föregicks av en strejkvåg i flera delstaters skolor 2018. Då strejkade lärare i West Virginia, Oklahoma och Arizona, tre kraftigt republikanskt dominerade delstater. Detta trots att lärare här – liksom i sammanlagt 38 delstater – är förbjudna från att strejka. Det innebär att lärare måste övervinna oron att förlora sina jobb i kampen för bättre villkor för såväl lärare som annan skolpersonal – och bättre resurser för eleverna.

En gemensam strategi för lärarupproren i de tre delstaterna var enighet, skriver författaren Eric Blanc i boken Red state revolt: the teachers’ strike wave and working-class politics: ”Organisatörer och gräsrötter insisterade oavbrutet på att det var endast genom att komma samman över en myriad av klyftor som skolanställda kunde nå sina framgångar.”

Skola fyra dagar per vecka

I West Virginia röstade alla 55 counties (ungefär motsvarande svenska län) för att gå ut i strejk i februari 2018 och ”55 united, 55 strong” (55 förenade, 55 starka) blev ett slagord bland strejkvakter och på protester vid delstatens parlament och regeringsbyggnader. Liksom i Chicago gick all skolpersonal ut i strejk gemensamt. En annan framgångsfaktor var noggranna förberedelser – flera månader innan skolpersonal i West Virginia och Arizona röstade för att gå ut i strejk hade man genom gräsrotsarbete förankrat sina krav bland elevers föräldrar och i lokalsamhället i stort.  

” Den fantastiska
utbildningsstrejken
tog Chicago med
storm under nio dagar.”

Striden handlade inte bara om bättre löner utan, liksom i Chicago förra året, om mer resurser till skolorna. Skolornas budgetar har minskat kraftigt det senaste decenniet: Ersättningen per elev minskade i Oklahoma med 28 procent mellan 2008 och 2017. Därför har vissa skolor där tvingats gå ner till ett fyradagars-schema. Med fler undervisningstimmar fyra dagar i veckan och en extra ledig dag skulle lärarnas låga löner kompenseras – lärarlönerna i Oklahoma ligger i bottenskiktet i USA.

Framgångarna stärkte

Lärarfacket Oklahoma education association fick efter nio dagars strejk igenom höjda löner och ökade resurser till skolorna, dock bara en fjärdedel av den summa de hade begärt för att rusta skolor med slitna klassrum, och de som inte hade pengar att byta ut föråldrade läroböcker mot nya.

Framgångarna i West Virginia stärkte lärare i andra delstater: ”Folk i Arizona var rädda för att stå upp i båten – och så hände West Virginia. Helt plötsligt fanns det en katalysator. ’De gör det, varför kan inte vi?”, säger läraren Rebecca Garelli i boken Red state revolt. Eric Blanc sammanfattar de tre delstaternas strejkande skolanställda med att de ”uppnådde mer under två månader än vad som vunnits under de två föregående decennierna”, och strejkerna skulle också fortsätta att inspirera lärare i andra delstater.

Lärarnas strejk blev till en större trend, där även andra deltog. Foto: Tony Dejak/AP/TT)

 

Sex dagars strejk

I januari 2019 gick 30 000 lärare i Los Angeles, i den demokratiskt styrda delstaten Kalifornien, ut i strejk i sex dagar, och lyckades förutom högre löner få igenom krav på mindre klasser under de kommande åren. Liksom i Chicago fick facket också igenom krav på fler skolsköterskor och bibliotekarier. En annan likhet med Chicago var att en ny facklig ledning valdes till United teachers Los Angeles (UTLA) flera år innan strejken. 2014 valdes en ny ledning som betonade arbetet med organisering och att stärka arbetet med lokalsamhälle och föräldrar.

” Strejken handlar om
att stärka den offentliga
skolan så att alla barn
har en möjlighet till
framgång.”

Med den nya ledningen gjordes ett långsiktigt arbete för att bygga upp fackföreningen på nytt. Trots att Demokraterna styrt Kalifornien hade offentliga skolor underfinansierats under flera årtionden och enligt en rapport av Rutgers graduate school of education 2017, rankades Kalifornien på plats 46 av 50 vad gäller ersättning per elev till skolorna.

14 januari 2019 bröt strejken ut och den varade i sex dagar. Dagligen hölls stora demonstrationer utanför stadshuset, stora delar var föräldrar och elever som visade sitt stöd för lärarnas krav trots ett ihärdigt regn. Pressen blev stor på den politiska ledningen, och de skolanställda fick igenom sina krav. ”Dessa lärare kämpade för inget mindre än Los Angeles offentliga skolors överlevnad, och i den processen vann de stort för sig själva och sina lokalsamhällen”, skriver Jane McAlevey i boken A collective bargain: unions, organizing, and the fight for democracy. Enligt henne är en förklaring till både de många lärarstrejkerna och till strejkvågen mer generellt Chicagos lärarfack och framför allt lärarstrejken i Chicago 2012.

– Det är den fantastiska utbildningsstrejken som tog Chicago med storm under nio dagar som verkligen börjar höja arbetares förväntningar på att strejken skulle kunna bli framgångsrik igen i klimatet efter Reagan, säger hon i en intervju med Mother Jones och hänvisar till konsekvenserna av försämrade villkor under 1980-talet kombinerat med antifacklig mobilisering under Ronald Reagans tid som president.

” Det var en strid
för att skapa villkor
som både elever och
lärare behöver.”

Fackföreningsrörelsen blev mindre riskbenägen och strejkvapnet sågs inte längre som en framkomlig väg. Under de följande två årtiondena sjönk antalet strejker kraftigt.

McAlevey beskriver ett kapitalistiskt system som visserligen inte har orsakat en massiv arbetslöshet som på 1920- och 1930-talen men som ändå tvingar arbetare till ohållbara lösningar, som att ha två eller fler jobb bara för att hålla sig över ytan eller som knappt har råd att bli sjuka, samt är skuldsatta:

– Det är svårt att argumentera att vi inte har ett läge med omfattande misär, och folk är förbannade, säger Jane McAlevey.

Gräsrötter tar kontrollen

En vändpunkt vad gäller viljan att ta till strejkvapnet var, enligt Jane McAlevey, att fackligt aktiva gräsrötter har börjat återta kontrollen över flera fackföreningar, som i UTLA och CTU, med en mer radikal hållning som resultat. Hon betonar också vikten att organisera inte bara arbetare utan även lokalsamhället, något som CTU och UTLA själva pekar på var avgörande i deras framgångsrika strejker. McAlevey framhåller erfarenheten som drogs av lärarstrejken i Chicago 2012 då fackligt aktiva såg att lokalsamhället ställde sig sida vid sida med lärarna.

– När arbetare i resten av landet, framför allt lärare, såg att föräldrar ställde sig bakom dem – det var för mig början till det som fick gnistan att tända.

Öppna skolan bara om det är säkert! Barn och föräldrar marscherar i Brooklyn, New York, i samband med återöppnandet av skolorna. Foto: Mark Lennihan/AP/TT

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.