Efter att George Floyd dödades av poliser i samband med ett polisingripande i Minneapolis i slutet av maj har polisfackens roll i att skydda våldsamma och rasistiska poliser hamnat under lupp. Polisfacken anklagas för att vara bromsklossar i nödvändigt reformarbete, och röster höjs för att de ska kastas ut ur fackföreningsrörelsen.

Av Bella Frank

USA I mitten av juni röstade Minneapolis stadsfullmäktige för att lägga ner stadens polis, några veckor efter att George Floyd dödats av poliser under ett polisingripande. Under det kommande året ska en ny modell för säkerhet i staden utredas.

Beslutet är inte unikt, 2013 lade Camden i delstaten New Jersey ner sin polis för att bygga upp den på nytt, något som i kombination med strukturella reformer av hur polisen arbetar gentemot samhället, har beskrivits som en framgång. Ett seriöst reformarbete skulle också kräva en granskning av och uppgörelse med polisfackens roll som bromsklossar menar allt fler kritiska röster.

Derek Chauvin, polisen som i nästan nio minuter pressade sitt knä mot Floyds nacke till dess att han dog, hade anmälts 18 gånger. Vad de flesta av anmälningarna mot Chauvin rörde är okänt eftersom polisen i Minneapolis – liksom i många andra amerikanska städer – inte lämnar ut sådan information om de inte lett till disciplinära åtgärder. Betydligt fler anmälningar har ordförande i polisfacket Minneapolis Police Federation, Bob Kroll, som samlat på sig 54 anmälningar under sina 31 år i yrket.

Kallar BLM för terrorister

Bob Kroll är kontroversiell, han har avfärdat Black matter lives-protesterna och refererat till demonstranterna som del av en ”terroriströrelse”, kallat Floyd för en ”våldsam brottsling” och försvarat Chauvin och de andra tre poliserna som han menar avskedades på ett icke rättssäkert sätt. I slutet av juni samlades omkring 1 500 demonstranter utanför fackets huvudkontor i Minneapolis med krav på hans avgång.

Det är inte bara Kroll utan även polisfack generellt som ifrågasatts allt mer efter Floyds död. Polisfacken, och andra former av organisationer som förhandlar för poliser, kritiseras för utgöra bromsklossar mot nödvändiga reformer. Polisfack har gått långt i att skydda sina medlemmars intressen – så långt att poliser som misstänks för brott särbehandlas på en rad punkter som en del i deras kollektivavtal. Avtalen gör det det ofta svårare att ställa poliser till svars för tjänstefel, liksom hindrar transparens kring utredningar och anmälningar mot enskilda poliser.

Anmälningar raderas

I Minneapolis ska poliser enligt avtal ges en ”rimlig möjlighet” att rådgöra med en advokat innan de gör ett uttalande vilket gör att det kan gå upp till ett par dygn innan yttrande görs, även om det rör allvarliga händelser som då en person liksom Floyd dör i samband med ett polisingripande. Enligt avtalet ska utredningar kring en polis agerande som inte leder till något åtgärd inte sparas, vilket innebär att det övervägande delen av anmälningar raderas.

Enligt en granskning av Reuters 2017 har polisens fackliga avtal fått allt större inflytande kring hur polisers misstänkta tjänstefel eller brott ska beivras, en process som inleddes redan på 1980-talet. I många amerikanska städer, som ville undvika att skjuta till pengar för höjda polislöner och pensioner, gavs facken istället större möjlighet att påverka kontrollen av polisens verksamhet. Av 82 granskade fackliga avtal i stora städer runt om i USA raderades tidigare disciplinärenden mot enskilda poliser i över hälften av städerna, i bara fem städer skedde ingen sådan radering. I 39 avtal gavs poliser som anmälts eller misstänktes för brott tillgång till allt utredningsmaterial mot dem.

Demonstranter knäböjer framför polisen i Minneapolis i maj. Foto: Julio Cortez/AP

Fler civila blir dödade

Polisfacken i USA utvecklades sent. Efter en polisstrejk i Boston 1919 förbjöds poliser från att organisera sig fackligt under en längre tid. Andra typer av organisationer utvecklades för att ta vara på polisernas intressen och under 1950-talet blev de allt vanligare. En studie som ännu ej publicerats pekar på ett allvarligt samband mellan när poliser vann rätten att förhandla kollektivt och antalet civila som dödas av polisen, av vilka en stor majoritet har varit icke-vita personer.

I studien har Donna Feir, Jamein Cunningham och Rob Gillezeau granskat utvecklingen av rätten till kollektivförhandlingar för poliser på delstatsnivå från 1950-talet till 1980-talet. I slutet av maj i år skrev Rob Gillezau, ekonomihistoriker vid University of Victoria i Kanada, på Twitter att, med reservation över att studien inte är klar ännu: ”Det ser ut som att kollektiv förhandlingsrätt används för att försvara polisers möjlighet att diskriminera i den oproportionerliga användningen av våld mot den icke-vita befolkningen”

I en intervju med public service-bolaget NPR betonar Rob Gillezeau att det inte är polisfacken själva som skrivit avtalen. Dessa är avtal mellan olika stadsfullmäktige runt om i USA och polisfack – lokala myndigheter har alltså godkänt avtalen.

– Arbetsgivaren i det här fallet är det organ som amerikaner väljer, och de verkar inte sitta ner vid förhandlingsbordet med icke-vitas liv som sin högsta prioritet, säger han.

Flera fackföreningar har krävt att centralorganisationen AFL-CIO slutar acceptera polisfack som medlemmar, något AFL-CIO avvisar. I mitten av juni röstade Martin Luther King county labor council, medlemmar av AFL-CIO, för att utesluta polisfacket the Seattle police officer’s guild.

– Alla fackföreningar som är en del av vårt förbund måste arbeta aktivt för att få bort rasism i sin institution och samhället i stort. Olyckligtvis har the Seattle police officer’s guild underlåtit att göra det arbetet och är inte längre välkomna, sade förbundssekreteraren Nicole Grant till Seattle times i samband med beslutet.

Begränsa polisfacken

Benjamin Sachs, professor i arbetsrätt vid Harvard university, anser att det finns sätt att begränsa polisfackens möjlighet att förhandla om polisers särbehandling, dels kan polisfackens förhandlingar göras transparenta för en möjlighet till granskning, dels kan lagstiftning införas som endast tillåter polisfacken att förhandla om frågor som exempelvis löner. Sachs varnar samtidigt att det finns en risk i att andra grupper av offentligt anställdas fackliga frihet också skulle kunna ifrågasättas. ”Reform av polisfack får inte bli en bulvan för de som har en politisk agenda för att attackera fackföreningar för offentligt anställda generellt”, skriver han i ett inlägg på bloggen Online Labor.