Hundratals anställda vid American University Medical Center i Beirut blev under fredagen uppsagda under den ekonomiska krisen i Libanon. Foto: TT/AP Photo/Hassan Ammar

Reportage

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Allt djupare kris i Libanon

Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian mötte i torsdags Libanons president Michel Aoun och andra politiska ledare för att diskutera reformer för landet som faller handlöst i en allt djupare ekonomisk kris.

Av Bella Frank

LIBANON Le Drian besökte landet i två dagar för att diskutera reformer som krävs för att Libanon ska få ta del av både Internationella valutafondens hjälpprogram liksom annat internationellt bistånd. Landet har fallit i en allt djupare ekonomisk kris under året som gått och beskrivs som den värsta ekonomiska krisen någonsin i landet. Den libanesiska valutan har tappat 80 procent av sitt värde på åtta månader.

Detta slår hårt mot landet som är kraftigt beroende av import och det har skett kraftiga prisökningar på både konsumtionsvaror och matpriser. Enligt en beräkning i maj i år hade matpriserna höjts med 190 procent på ett år.

Mellan oktober förra året och januari i år stängdes 800 turistrelaterade företag permanent, detta i en industri i vilken omkring en fjärdedel av Libanons arbetskraft har arbetat inom. 25 000 personer förlorade sina arbeten under samma period, rapporterar Carnegie Middle East Center.

Le Drian mötte förutom president Aoun även parlamentets talman Nabih Berri och premiärminister Hassan Diab. Den tidigare kolonialmakten Frankrike har under en längre tid agerat för att få till stånd olika givarkonferenser, och på en sådan konferens för två år sedan utlovades omkring elva miljarder dollar i bidrag till landet.

Biståndet har ofta villkorats med löften från Libanons regering om reformer inom en rad områden som telekom- och elsektorn, rapporterar Al Jazeera. Men dessa reformer har uteblivit liksom politiska reformer har uteblivit, och landets statsskuld som andel av bruttonationalprodukten steg från 25 procent 2001 till 150 procent 2018.

– I dag är det internationella samfundet förfärat, säger Sibylle Rizk, chef för den libanesiska lobbygruppen Kulluna Irada till Al Jazeera och fortsätter:

– Libanon är ett av de få länder i världen där det finns sådan tröghet, sådan inkompetens i att genomföra några åtgärder som syftar till att rädda något alls.

Hon menar att givarkonferenser dessutom riskerar att bidra till att upprätthålla ett korrupt politiskt system och en korrupt elit:

– Vårt budskap till det internationella samfundet är tydligt: Ge inte bränsle till det system som förde oss till den här aldrig tidigare skådade krisen, hjälp dem inte att återupplivas, insistera på villkor för biståndet, säger Rizk.

Det var detta korrupta och inkompetenta system som i höstas gjorde att tusentals libaneser från alla delar av samhället tog till gatorna. Den ekonomiska krisen hade redan blivit kännbar för många vars levnadsstandard sjönk kraftigt. Innan protesterna bröt ut hade landet härjats av skogsbränder som den politiska ledningen stod handfallen inför.

När det stod klart att släckningshelikoptrar – som donerats några år tidigare – inte hade underhållits och tillåtits förfalla så att de inte kunde användas i släckningsarbetet var det för många en symbol för elitens inkompetens och korruption. När det några dagar senare infördes en skatt på bland annat Whatsapp – som många libaneser använder för att ringa då landets mobil- och telefontäckning är undermålig och dyr – fick många nog och började demonstrera liksom ockupera gator och torg med start den 17 oktober.

Dela artikeln: 

Dela på facebook
Dela på twitter
Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.