George Floyds död och de protester som följt efteråt både i USA och Europa har gett Black lives matter-rörelsen förnyad kraft. Ilskan över polisvåldet innehåller också ett avgrundsvrål mot djuprotad och strukturell rasism, som även kan kopplas samman med en annan viktig kamp – den för klimatet.

Av Christin Sandberg

USA Den ständiga jakten på ekonomisk tillväxt driver på en allt aggressivare utvinning av gas-, olja och mineraler. Den pågår på bekostnad av både miljö och mänskliga rättigheter. Det leder till oöverskådliga klimatförändringar som i sin tur orsakar naturkatastrofer världen över.

De som drabbas värst är de som redan är mest utsatta i samhället.

Och faktum är att de två grupper bland amerikanerna som bryr sig mest om klimatförändringarna är latinamerikaner och afroamerikaner. För det är deras lokalsamhällen som tenderar att bli oproportionerligt utsatta för effekterna av den globala uppvärmningen: genom jobb utomhus, eller på resande fot och på grund av levnadsförhållandena i tätbefolkade och förorenade områden – allt påverkat av en allt hetare planet.

Urfolk i fronten

På samma sätt har de även varit mer utsatta för coronaviruset än många andra grupper i samhället. Detta skriver Bill McKibben, en av den amerikanska miljörörelsens frontfigurer i en artikel i The New Yorker.

Mot bakgrund av detta menar McKibben att rasism, polisvåld och klimat inte är separata frågor.

År 2014 anordnade McKibben och andra miljönätverk i USA en klimatmarsch i New York som samlade uppskattningsvis 400 000 människor. I frontledet fanns världens urfolk, vilka ofta är de första att känna av effekterna av översvämningar, torka och smältande isar i klimatförändringarnas spår.

”Vit överlägsenhet”

Där fanns också många människor, varav de flesta minoriteter, som lever i utsatta områden runt om i USA. En av dem var Yudith Nieto som arbetar för klimaträttvisa i en förort i Houston, Texas.

– Jag är överväldigad över att se att så många människor från marginaliserade områden som befinner sig i frontlinjen för de negativa effekterna av klimatkrisen finns representerade här, sade hon när jag träffade henne i samband med klimatmanifestationen då.

I samband med BLM-protesterna i USA skriver Hop Hopkins, chef för strategiska partnerskap för den amerikanska miljöorganisationen Sierra Club, om hur ideologin om vit överlägsenhet leder till klimatförändringar när både människor och natur behandlas som förbrukningsvaror. Och hur rasism i slutänden leder till planetens undergång.

”Klimatförändringar är inte möjliga utan offerzoner, och det finns inga zoner att offra utan att se människor som förbrukningsvaror och du har inga förbrukningsmänniskor utan rasism, skriver Hopkins.

Naturen offras

Under demonstrationerna i USA bar många skyltar där det stod ”rasism dödar oss”. Hopkins menar att förutom att ta ifrån människor deras mänsklighet, dödar rasismen också planeten.

Det handlar om allt i naturen som offras – ses som förbrukningsvaror – för utvinning av naturresurer. Det kan handla om ett avrinningsområde, där jorden bryts för att utvinna gas eller ett grannskap i Los Angeles, omgivet av urbana oljefält.

Att nedvärdera svarta och urfolks liv och bygga välstånd på deras bekostnad är inget nytt. Det har vita gjort sedan slutet av 1400-talet, då Nordamerikas koloniala historia börjar. Amerikas urfolk levde då i nära relation till marken och var noga med att inte ta mer än den klarade av.

Kolonisatörerna kontrollerade och dominerade för att berika sig i så stor utsträckning som möjligt på de resurser som fanns att tillgå.

Dödsdalen i Louisiana

När platser och naturresurser förbrukas på löpande band behandlas även människorna som bor där illa. I Louisiana finns Cancer Alley, ett område längs Mississippifloden med en rad industrianläggningar som lett till cancer hos stora delar av befolkningen. Där är en majoritet av befolkningen svarta. I dag kallar invånarna området för Death Alley, eftersom så många av dem har dött av föroreningarna från den tunga industrin i området.

Hos ursprungsfolket i Navajo Nation, som nu även hotas av coronaviruset, finns urangruvor som har förorenat dammar och grundvatten och kolkraftverk som förorenat luften under årtionden.

Det här är några exempel från USA, men listan skulle kunna göras hur lång som helst om vi ser hur utbredd och aggressiv utvinningen av naturresurser är i Sydamerika, Afrika, Asien och Australien.

Ojämlikheten i världen kan beskrivas som att vissa har rätt till ren luft, medan andra knappt kan andas.

Sluter upp

Att det inte är möjligt att stoppa klimatförändringarna utan att först få ett slut på den vita överlägsenheten är en tankegång som växer inom miljörörelsen. Och som framför allt blivit möjlig tack vara bidrag från svarta-, ursprungsfolks- och andra minoritetsledare i klimaträttviserörelsen, menar Hopkins.

I och med de pågående protesterna I USA får den här trenden ett uppsving då många miljöaktivister från en bred amerikansk miljörörelse sluter upp vid Black lives matter-demonstrationerna.