Provisoriskt läger där folkgruppen fulani bortdrivits av islamistiska grupper, har samlats, Yatenga-provinsen i Burkina Faso, Foto: TT/AP Photo/Sam Mednick
Nyheter
Dela artikeln:
Islamistiska rebellgrupper trappar upp våldet i Burkina Faso
Upptrappat våld och ökade jihadistattacker har lett till att runt 2 500 skolor har tvingats stänga i Burkina Faso sedan 2017. Det har drabbat närmare 350 000 barn, vars skolgång avbrutits. Detta framkommer i en ny rapport från Human Rights Watch.
Av Christin Sandberg
BURKINA FASO Enligt rapporten har minst 222 lärare fallit offer för terroristattacker, enligt uppgifter från utbildningsministeriet. Medan Human Rights Watch har dokumenterat 126 attacker och väpnade hot mot lärare, studenter och skolor.
Sedan attackerna började har tolv lärare dödats, andra bortförts, fängslats eller hotats.
Men det är inte bara lärarna som har drabbats direkt av våldet. Även elever och föräldrar har skrämts från att låta sina barn gå till skolan. Ibland har lärare misshandlats eller till och med dödats framför ögonen på eleverna.
Beväpnade islamistgrupper har officiellt tagit på sig en del av attackerna. Men i de flesta fall är förövarna okända. Det de har gemensamt är dock att de har sagt sig vilja göra motstånd mot vad de kallar ”fransk” utbildning – eleverna bör, enligt dem, läsa arabiska och koranen, eller inte studera alls.
Nu larmar människorättsorganisationer om att barnens rätt till undervisning är hotad.
Burkina Faso har kämpat med väpnade islamistiska rebellgrupper sedan 2016 då Ansar al-Islam, en inhemsk grupp med rötter i den nordliga administrativa Sahel-regionen, uppstod. Sedan dess har Ansar al-Islam och en rad andra grupper med kopplingar till Al-Qaeda, både i islamiska Maghreb (AQIM) och islamiska staten i Storsahara (ISGS), regelbundet attackerat civila- och militära mål. Sammanlagt har attackerna orsakat fler än 1 800 dödsfall, skriver Human Rights Watch.
Under 2019 eskalerade våldet från dessa grupper och säkerhetsläget försämrades avsevärt. Det ökade antalet attacker riktades då inte minst mot skolor, lärare och elever.
Burkina Fasos säkerhetsstyrkor trappade i sin tur upp bekämpningen av terrorgrupperna, vilket i sig resulterade i många kränkningar av mänskliga rättigheter. Dessutom fick många civila sätta livet till.
Under ett drygt år 2019 till april 2020 ökade antalet människor som fördrevs från sina hem eller bysamhällen på grund av konflikten från 87 000 till 830 000, enligt FN. Hundratals av dem var lärare.
Under en väpnad konflikt, som den som pågår i Burkina Faso, kan internationell humanitär rätt och krigslagar tillämpas på både nationella väpnade styrkor och icke-statliga väpnade grupper.
Både avsiktliga och urskillningslösa attacker på civila, såsom lärare, studenter och skolor innebär grova brott mot internationell humanitär rätt och krigsbrott.
Individer som är inblandade i sådana attacker är ansvariga för krigsförbrytelser.
År 2017 godkände Burkina Faso något som kallas Safe Schools Declaration, vilket är en politisk överenskommelse som förbinder landet till en rad åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet och svaret på attackerna mot skolorna. En del handlar om att uppmana de väpnade parterna att inte använda skolor som mål för attackerna.
Fakta: Burkina Faso
Burkina Faso är ett kustlöst land i Västafrika med svåra levnadsvillkor för en majoritet av befolkningen som uppgår till dryga 19 miljoner. Huvudstaden heter Ouagadougou.
Landet har utmärkt sig i kulturella sammanhang och anordnar vartannat år Afrikas största filmfestival.
År 2014 ledde en folklig revolt till att president Blaise Compaoré tvingades bort efter 27 år vid makten. Året efter hölls presidentval och landet fick sin första civila statschef på nästan 50 år. Men det gav inte det lugn många hoppats på, från 2015 har våld från jihadister krävt hundratals liv.
Källa: Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Dela artikeln: