Med nästan 4 000 konstaterade fall av coronasmittade är Sudan det hårdast drabbade landet i Östafrika. Nu riktas kritik mot landets samregering för brister i hanteringen av pandemin, och för att man inte bättre skyddat vårdpersonal mot attacker.

Av Bella Frank

SUDAN 170 personer rapporteras ha dött i covid-19 hittills i landet enligt Johns Hopkins university. Det är betydligt fler än i grannländerna. Eritrea har inga inrapporterade dödsfall, Djibouti har 14, Etiopien 14, Kenya 52 och Somalia 66. Oron för coronaviruset är utbredd i Sudan, vilket har lett till flera attacker mot vårdpersonal och sjukhus i landet.

Enligt Sudan Doctors committee, som var drivande i protesterna som för ett drygt år sedan ledde till diktatorn Omar al-Bashirs fall, har drygt 20 attacker mot vårdpersonal eller vårdinrättningar genomförts de två senaste månaderna. Bland annat utbröt en kravall vid ett sjukhus i Omdurman i närheten av huvudstaden Khartoum när det ryktades att sjukhuset skulle ta emot coronapatienter, rapporterar Al Jazeera.

I torsdags i förra veckan ska tre attacker skett i Khartoum, och ett sjukhus var tvunget att temporärt stänga. Nu arbetar Sudans övergångsregering på att få till stånd ett bättre skydd mot vårdinrättningar och personal, detta efter att läkare i över hela landet hotat med strejk om inte säkerheten förbättras.

Den sudanesiska regeringen, som består av både civila representanter och militära, har kritiserats. Bland annat för valhänt hantering i inledningsskedet – myndigheter upprättade karantäncenter för personer som återvände till Sudan från länder som Egypten och Förenade arabemiraten som hade en utbredd spridning av viruset.

Men många vägrade att stanna kvar i karantän och kan därmed ha bidragit till spridningen av coronaviruset i landet. Likaså vägrade hemresta studenter från Wuhan i Kina att gå i karantän vilket också kan ha bidragit till att viruset fick fäste i landet. Detta togs som intäkt för att den civila delen av regeringen inte är tillräckligt stark rapporterar den sudanesiska journalisten Zeinab Mohammed Salih för BBC:s räkning.

Landets vårdkapacitet har ansträngts på grund av coronaviruset och mycket pekar på att annan vård åsidosätts vilket har lett till ytterligare kritik mot myndigheterna.
– Vissa sjukhus har stängt dörrarna, eller så är läkarna inte anträffbara på grund av bristen på personlig skyddsutrustning. Många har dött efter att ha gått från sjukhus till sjukhus för att söka hjälp, säger personer som ringt in till Radio Dabanga.

I helgen hölls också protester, coronaanpassade med fysisk distansering och många av deltagarna bar ansiktsmasker. De uppmärksammade att det snart är årsdagen för massakern i Khartoum den 3 juni. Då gick militären, med hjälp av de så kallade Rapid support forces som, till attack mot en sittdemonstration. Omkring 128 människor dödades och flera hundra skadades, och flera våldtogs. Även läkare som tog emot skadade attackerades.

Sittdemonstrationen utanför militärhögkvarteret i Khartoum hade pågått sedan april, kort innan dess att Omar al-Bashir störtades från makten av armén. Militären tog makten efter intensiva protester som tog sin start i december 2018 efter att regeringen meddelat att subventioner på bröd och bränsle skulle tas bort. Protesterna började snabbt riktas mot al-Bashir och fyra månader senare ingrep alltså armén. Den 11 april tog i stället ett militärt övergångsråd makten (TMC), officiell ledare var Abdel Fattah al-Burhan, men i praktiken var det Mohamed Hamdan Dalgado eller Hemedti som ledde rådet.

Hemedti är också ledare över Rapid support forces som deltog i attacken på sittdemonstrationen. Styrkorna har sitt ursprung i den ökända janjawidmilisen. Sedan i augusti förra året leds landet av en övergångsregering som består av fem medlemmar av det tidigare militära övergångsrådet och sex civila representanter från proteströrelsen som ledde fram till al-Bashirs fall.