En indisk forskare i ett laboratorium i Hyderabad i Indien. Indien har stor produktion av generisk medicin vilket gör den tillgänglig för många fler. Men läkemedelsindustrin har en mörk baksida. Foto: AP Photo/Mahesh Kumar A

Reportage

Dela artikeln:

[addtoany buttons=”facebook,twitter”]

Förgiftat vatten i läkemedelsindustrins fotspår​

Läkemedelsindustrin i Indien har gett svåra konsekvenser för människor och miljö. Utsläpp från industrin har lett till förorenat vatten och sämre skördar.

– Indiska forskare har lyft problemet sedan sent 1990-tal, säger Yayoi Fujita Lagerqvist från Swedwatch till Tidningen Global.

Av Christin Sandberg

INDIEN I Indien finns en stor läkemedelsindustri. Landet är världsledande på tillverkning av läkemedel och utgångna patent, så kallad generika. Lokalbefolkningen, som bor där medicinerna tillverkas, har länge varnat för, och protesterat mot, utsläppen från läkemedelsindustrin.

Den ökade efterfrågan på billig medicin har fått allt fler läkemedelsföretag att outsourca produktionen till lågkostnadsländer. Indien är ett av dem och är i dag världens tredje största leverantör av läkemedel och alltså världsledande på generika.

Swedwatch, som granskar om svenskrelaterade företag tar hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö i utvecklingsländer, har intervjuat miljö- och människorättsförsvarare i Hyderabad, en av Indiens största läkemedelsstäder, samt pratat med människor som bor i närheten av industrierna.

”Svåra konsekvenser”

Slutsatserna presenteras i rapporten, the Health paradox, som de tagit fram tillsammans med Naturskyddsföreningen.

– Vår rapport pekar på flera svåra konsekvenser för människor och miljö i de områden där utsläppen sker, säger Yayoi Fujita Lagerqvist, som har gjort research till rapporten på plats i Hyderabad.

I intervjuerna framkommer att utsläpp från läkemedelsfabrikerna har förorenat fiskesjöar och odlingsmark. Människor som bor i området lider av andningssvårigheter och hudsjukdomar.

Sämre skördar

Vattnet är inte längre drickbart och kan inte ens användas till hushållsarbete och bevattning då det är alltför förgiftat.

Överhuvudtaget är vatten en bristvara och många vittnade i rapporten om oro för att det kan komma att nå än mer kritiska nivåer och på sikt orsaka konflikter.

Utsläppens påverkan på miljön har bland annat lett till sämre skördar. Det har gjort att människors tillgång till mat har försämrats. De blir också oftare sjuka och det har ökat kostnaderna för vård.

Få åtgärder

Det blir en hel kedja av effekter som inverkar negativt på människors liv.

– Indiska forskare har lyft problemet sedan sent 1990-tal, och frågan fick stor internationell uppmärksamhet år 2007 när svenska forskare hittade extremt höga halter av antibiotika i fabrikernas avloppsvatten. Problemet misstänks dock ha funnits avsevärt längre än så eftersom landet tillverkat läkemedel i decennier, säger Yayoi Fujita Lagerqvist.

Enligt henne har flera studier och rapporter, inklusive Swedwatchs egen, lyft de problem som utsläppen medför.

– Men trots situationens allvar har läkemedelstillverkarna vidtagit få effektiva åtgärder för att minska utsläppen, och det har gjorts få ansträngningar från myndighetshåll att analysera eller hålla uppsikt över utsläppens långsiktiga effekter på både människor och djur, säger hon.

Kan öka resistens

Swedwatch och Naturskyddsföreningen varnar dessutom för att utsläppen vid läkemedelsproduktionen utgör en, som de menar, förbisedd grogrund för antibiotikaresistens.

– Utsläppen utgör en risk för spridningen av multiresistenta bakterier, som är ett globalt hälsohot. Ingen vet heller exakt hur de långsiktiga effekterna ser ut, säger Yayoi Fujita Lagerqvist.

Antibiotikaresistens beräknas skörda uppskattningsvis 10 miljoner liv per år från och med år 2050 om ingenting görs.

Den globala efterfrågan på läkemedel väntas öka i takt med en allmän befolkningstillväxt och med en förväntad ökning av icke smittsamma sjukdomar. Det kommer i sin tur att leda till ökade utsläpp från läkemedelstillverkningen och ytterligare negativ påverkan på människor och miljö.

Ökad transparens

I dagsläget finns inga krav, varken från Sverige eller EU, på hållbarhet i tillverkningen av läkemedel. Det är också svårt att veta var och hur mediciner är tillverkade, vilket gör att man inte kan ställa tillverkarna, det vill säga förorenarna, till svars.

För företagen handlar det i första hand om att hålla nere kostnaderna. Och i Sverige måste apotek erbjuda kunderna ett billigare alternativ, det vill säga generika, till det läkemedel som läkaren föreskrivit.

– Vi vill särskilt lyfta behovet av ökad transparens, eftersom det i dag är i princip omöjligt att ta reda på hur vanliga läkemedel är tillverkade, och var de är tillverkade. Vi argumenterar också för att EU ska tillämpa strikta miljökrav på läkemedelsproduktion, säger Fujita Lagerqvist.

Swedwatch och Naturskyddsföreningen vill också att läkemedelsbolagen själva utreder om de är med och bidrar till negativ påverkan på miljö och lokalsamhällen. Om så är fallet bör lokalbefolkningen, som utsatts, få ersättning, anser de.

Fakta: Läkemedelsindustrin och miljön

Swedwatchs rapport the Health Paradox tar upp flera svåra konsekvenser för människor och miljö i de områden där utsläpp sker.

Utsläpp från läkemedelsfabriker har lett till förorenat vatten och förorenad odlingsmark och människor som bor i området lider av andningssvårigheter och hudsjukdomar.

I Indien tillverkas generiska läkemedel, tillverkningen blir billigare och är därmed tillgänglig för fler.

Få åtgärder för att förhindra utsläpp från läkemedelsindustrin i Indien har vidtagits.

Dela artikeln:

[addtoany buttons=”facebook,twitter”]

Stäng X

Du har kommit till Tidningen Global´s arkiv med äldre artiklar.

Besök tidningenglobal.se för att läsa aktuella nyheter från hela världen.