EU Torsdagens toppmöte inleds klockan 15 och har ingen given sluttid. Ända till på lördag har det lokala tunnelbanebolaget i Bryssel varslat allmänheten om att stationen vid toppmöteslokalen kan vara stängd. Fyra ombyten är vad mötesdeltagarna har ombetts att ta med sig.

– Tiden för att nå en uppgörelse är inne. Permanente ordföranden är fast besluten att nå ett avtal under de kommande dagarna, informerar en högt uppsatt EU-tjänsteman om vad mötesordföranden Charles Michel har för planer på förhand.

En kaffe om dagen?

Långtidsbudgeten gäller för åren 2021–27 och lägger ut ramarna för vad som ska läggas på de olika ansvarsområdena. Mycket domineras fortsatt av jordbruk och regionalstöd som vardera får omkring en tredjedel av totalsumman. Storleken är rejäl. Över de sju åren ska EU-länderna gemensamt pytsa in motsvarande 11 500 miljarder svenska kronor.

För mycket, tycker exempelvis Sverige, som är ett av de nio länder som betalar in mer till EU-budgeten än vad man får tillbaka i olika former av stöd. Alldeles lagom, tycker EU-kommissionen, som gärna översätter summorna till att motsvara en kopp kaffe om dagen för unionens 450 miljoner invånare.

”Oacceptabelt”

För svensk del handlar EU-budgeten om 35–50 miljarder om året, ungefär lika mycket som Sverige ger i internationellt bistånd.

Statsminister Stefan Löfven (S) vill hålla nere siffrorna och kämpar tillsammans med sina kollegor från Nederländerna, Österrike och Danmark för en så smal EU-budget som möjligt, kring motsvarande 1,0 procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst, BNI. Just nu ligger budet på 1,074 procent, vilket inte gillas alls av den ”frugala fyran”.

– Det här förslaget är oacceptabelt för Sverige, sade statsministern i EU-nämnden i onsdags.

Vill ha mer

I andra hörnet står ”sammanhållningens vänner” – 16 länder från Öst- och Sydeuropa, med Spanien och Polen i spetsen – som framför allt kämpar för fortsatt höga regionalstöd, som ett sätt att jämna ut skillnaderna mellan rika och fattiga i EU. Gruppen har också EU-parlamentet på sin sida, även om deras ledamöter inte är med och förhandlar. EU-parlamentet drömmer om en budget på ända upp till 1,3 procent av BNI. Det kommer inte att bli verklighet – men är ändå en fingervisning om att parlamentet inte kommer att gå med på en alltför liten budget.

”Ordförande Michels förslag är inte acceptabelt för parlamentet”, hette det i ett gemensamt uttalande i onsdags från parlamentets budgetgrupp, med företrädare för samtliga partigrupper utom ytterhögern och yttervänstern.

Rabattkamp

En hel del av förhandlandet kommer att beröra de rabatter som Sverige och fyra andra medlemsländer har på sin EU-avgift, som kompensation för att de betalar mycket mer än vad de får tillbaka. Sverige, vars rabatt ligger på årligen runt 5-6 miljarder svenska kronor, kräver helst en orörd och permanent rabatt. EU-kommissionen vill inte ha några rabatter alls, medan mötesordförande Michel siktar på någonting mittemellan.

– Någon form av korrigering kommer att behövas för en nå en kompromiss, konstateras från den topptjänsteman som förhandsinformerar om läget.

Hur mycket som kan erbjudas är dock oklart, även om vaksamma budgetbetraktare tycker sig ha hittat totalt cirka 100 miljarder kronor i Michels förslag som skulle kunna användas för allehanda kompromisser.