I veckan inleddes det nya superåret för naturen med ett möte i indiska Gandhinagar. Mötet, som har fokus på migrerande arter av vilda djur, är det första i en rad möten med naturen i fokus under året, som ska leda fram till beslut om nya internationella mål för biologisk mångfald fram till 2030.

Av Christin Sandberg

INDIEN Den biologiska mångfalden är hotad och måste skyddas. Under året kommer FN:s parter i konventionen om biologisk mångfald diskutera hur. Syftet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och trygga bevarandet av densamma.

– Vi står inför en aldrig tidigare skådad förlust av arter, därför är 2020 ett viktigt år för att skynda på åtgärderna för att bevara arter, skydda ekosystem och göra meningsfulla framsteg för att uppnå målen för hållbar utveckling, sade Joyce Msuya, vice verkställande direktör vid FN:s miljöprogram inför mötets öppnande.

Temat i Indien beskrivs såhär: ”Migrerande arter förbinder planeten och tillsammans välkomnar vi dem tillbaka.”

Populationen minskar

Enligt en ny rapport, framtagen av parterna i Konventionen om bevarande av migrerande arter av vilda djur, som kommer att presenteras i Indien minskar populationen av de flesta migrerande arter som bevakas av konventionen.

Senare i år kommer det bland annat att hållas ett FN-toppmöte. Men de viktiga besluten ska fattas i oktober då FN-parterna i konventionen om biologisk mångfald möts i Kunming i Kina (COP15). Konventionen är det viktigaste internationella avtalet för naturvård och artskydd samt när det gäller att trygga den biologiska mångfalden.

Den finska regeringen skriver på miljöministeriets hemsida att mycket står på spel, eftersom naturen runt om i världen utarmas i oroväckande takt. ”Det är viktigt att vända utvecklingen snabbt, eftersom den naturrikedom som en gång har gått förlorad kanske aldrig mer återfås.”

Hållbart nyttjande

Några av de viktigaste målen under förhandlingarna, som den finska regeringen lyfter, är: Målen för biologisk mångfald och för hållbart nyttjande av naturen fram till 2030. Mätning av förändringar i den biologiska mångfalden.

Målens juridiskt bindande karaktär och en ny utvärderingsmekanism. Förhållandet mellan konventionens mål och andra internationella avtal, såsom klimatavtalet från Paris. Delmål på längre sikt som bidrar till den vision för 2050 som lagts fram i anslutning till konventionen: att människan ska leva i harmoni med naturen.