
Sinn Féins ledare Mary Lou McDonald sade efter valet att Fine Gaels och Fianna Fáils hållning gentemot hennes parti inte är hållbart. Foto: Peter Morrison/AP
Nyheter
Dela artikeln:
[addtoany buttons=”facebook,twitter”]
Tydlig vänstersväng på Irland
Det kallas ett historiskt val. Sinn Féin har brutit den långa två-partipolitiska dominans som varat sedan inbördeskriget på 1920-talet genom att tränga sig upp och förbi i toppen. Det innebär en tydlig vänstersväng av väljare som vill se förändring.
Av Bella Frank
IRLAND Det var i lördags som Ipsos vallokalsundersökning bekräftade vad förra veckans opinionsundersökningar hade pekat på: en massiv spurt av Sinn Féin. Spurten var så oväntat stor att partiet inte ställt upp med tillräckligt många kandidater, och hade alltså kunnat vinna än fler platser.
Vallokalsundersökningen visade att de tre partierna alla fått 22 procent av rösterna, regeringspartiet Fine Gael på 22,4 procent, Fianna Fáil på 22,2 procent och Sinn Féin i mitten på 22,3 procent. När rösträkningen kommit en bit på vägen drog Sinn Féin ifrån och vann 24,5 procent att alla förstahandsröster, Fianna Fáil fick 22,2 procent och regeringspartiet Fine Gael 20,9 procent. Exakt hur det kommer att fördela sig på platser i parlamentet Dáil återstår dock att se, rösträkningsförfarandet är ännu inte klart.
Regeringsbildningen ser ut att bli en svår nöt att knäcka. Både Fianna Fáil och Fine Gael har inför valet sagt att de inte kommer att samregera med Sinn Féin, men detta kan komma att ändras när valutgången är klar – retoriken från partierna har redan mjukats upp. Fianna Fáils ledare Micheál Martin betonar att regeringsbildningen kommer att bli en ”stor utmaning”:
– Det jag vill poängtera är att det finns en allvarlig motsättning mellan oss och Sinn Féin. Men det viktiga är att landet kommer först, säger han till The Irish Examiner.
Sinn Féins ledare Mary Lou McDonald sade efter valet att Fine Gaels och Fianna Fáils hållning gentemot hennes parti inte är hållbart:
– Jag har också konsekvent sagt att jag kommer att tala med och lyssna till alla. Jag anser att det är vad vuxna gör och det är vad demokrati kräver, rapporterar The Irish Times.
Däremot vill McDonald hellre söka stöd för regeringsbildning hos andra partier för att undvika höger-mitten-partierna Fianna Fáil och Fine Gael.
– Som jag sagt under hela kampanjen, och jag menade det när jag sade det, vi behöver förändring, vi behöver en ny regering, det bästa vore en regering utan Fine Gael och Fianna Fáil så det är den första saken jag skulle vilja prova om det är möjligt eller ej, säger hon och pekar på partier som the Greens och det radikala vänsterpartiet People Before Profit.
En annan möjlighet vore en koalition mellan Fianna Fáil och Fine Gael, vilket skulle innebära status quo snarare än förändring då de två partierna ligger nära varandra i många frågor. De två viktigaste frågorna för väljarna enligt vallokalsundersökningen var hälsa- och sjukvård, liksom bostäder/hemlöshet. 32 procent respektive 26 procent uppgav att de frågorna var de avgörande när de avlade sina röster i lördags. Sinn Feins talespersoner i de frågorna Eion Ó Broin vad gäller bostadspolitik och Louise O´Reilly i hälsa- och sjukvård beskrivs som mycket kompetenta på sina områden vilket kan ha spelat roll för partiets trovärdighet i de frågorna.
Den tredje viktigaste frågan för väljarna var, enligt vallokalsundersökningen, pensionsålder. Irland höjde pensionsåldern från 65 till 66 år 2014 och tanken är att höja den ytterligare i olika omgångar. Sinn Féin har lovat att inte införa några nya höjningar och istället återinföra 65 år som pensionsålder.
Fine Gaels satsning på att lyfta fram landets ekonomiska framgångar under partiets tid vid makten, liksom brexitfrågan, visade sig vara en dålig strategi. Brexitfrågan som Taoiseach (premiärminister) Leo Varadkar skickligt förhandlat tillsammans med sin utrikesminister Simon Coveney gav föga återbäring: Bara en procent av väljarna ansåg att brexit var en avgörande fråga för hur de valde att lägga sina röster.
Invandring var inte heller något väljarna ansåg intressant i valet – bara en procent menade att det var avgörande för hur de röstade. Ytterhögerkandidaterna gjorde också dåligt ifrån sig och fick inte det genomslag som vissa hade varnat för. Alla de största partierna skrev också under Irish Network Against Racisms valprotokoll som syftar till att hålla valkampanjer rena från rasistiska diskurser.
Dela artikeln:
[addtoany buttons=”facebook,twitter”]
Innehåll #186
