Demonstranter i Serbiens huvudstad Belgrad protesterade i fredags mot luftföroreningar och krävde att myndigheter ska agera. Belgrad har rankats som en av världens tio mest förorenade städer. Även grannländerna Bosnien-Hercegovina och Kroatien lider av svåra luftföroreningar.

Av Bella Frank

MILJÖ – Vi är arga över hur regeringen har hanterat problemet, kommenterade gruppen Don’t Strangle Belgrade (kväv inte Belgrad) som låg bakom protesterna den 17 januari.

Enligt Global Alliance on Health and Pollutions (GAHP:s) rapport för 2019 var dödligheten orsakad av luftföroreningarna i Serbien de nionde värsta i världen räknat på 100 000 invånare. Enligt GAHP kunde 175 för tidiga dödsfall per 100 000 invånare kopplas till luftföroreningar i Serbien, vilket är värre än Indien som hade 174 dödsfall per 100 000 invånare.

– Vi andas alla samma luft…det spelar ingen roll om du är medlem av (regeringspartiet) Progressive Party…eller om du är en av de som samlats här, så låt oss göra något för att lösa det här, säger en av organisatörerna av protesten, Radomir Lazonic, till Reuters.

Flera av demonstranterna bar medicinska ansiktsmasker under protesten som ägde rum dagen efter att den serbiska regeringen i ett uttalande uppmanat förskolor och lågstadieskolor att om de bedömde det nödvändigt stänga under dagen och premiärministern Ana Brnabic menade att läget inte är värre nu än tidigare. 

Ett skäl till de svåra föroreningarna är att Serbien till stor del är beroende av gamla kolkraftverk. Men genom att hänvisa till tidigare år anser kritiker att regeringen förminskar problemen med luftföroreningarna, trots att luften i Belgrad och uppmätta värden i regionen nått upp till åtta gånger över EU:s gränsvärde.

Radomir Lazovic anser att serbiska myndigheter förutom att förminska problemen också driver en politik som förvärrar läget. I en intervju med DW i november förra året pekade han bland annat på bygget av anläggning för förbränning av avfall i Vinca i närheten av Belgrad, trots att den Europeiska investeringsbanken anser att den inte möter den standard som krävs.

– Man kan inte säga att föroreningar bara sker. Det finns alltid en källa till föroreningen och därför en möjlighet att minska den. Men myndigheterna vidtar i själva verket åtgärder som ytterligare minskar luftkvaliteten, sade han då till DW.

En rapport som släpptes i december förra året, Comply or Close, visar att utsläppen av svaveldioxid i Serbien, Bosnien-Hercegovina och Nordmakedonien 2018 var sex gånger högre än de nivåer som länderna kommit överens om i avtalet Energy Community Treaty som syftar till att utvidga EU:s energilagstiftning till länderna. 

– Givet luftföroreningarnas livshotande karaktär är försummandet av den här frågan av regionens regeringar oförståeligt och förkastligt. Investering i utsläppsbegränsningar är inte bara en juridisk skyldighet, det är också en plikt för alla regeringar som bryr sig om sitt folk, sade Ioana Ciuta, en av rapportförfattarna från det globala nätverket Bankwatch i samband med att rapporten publicerades.